Svetsutbildning lockar kvinnorna till industrin

På plåt- och svetsutbildningen på Campus i Alingsås är många elever kvinnor. Flera av dem har jobb som väntar redan innan de avslutat studierna.

ANNONS
|

Det luktar bränt stål och sjunger från svetsen. Skarpa gnistor yr i luften i svetsbåsen i den industrilika lokalen på Alströmergymnasiet där elever som studerar plåt- och svetskunskap håller till. Den ettåriga eftergymnasiala utbildningen är inne på sin tredje kull elever. Av 25 som slutfört har åtta varit tjejer.

– Det kan vara ett skitet och tungt jobb och det passar inte alla, men det finns inget som säger att man är en sämre svetsare eller plåtslagare för att man är tjej, säger eleven Sara Glans.

Läraren John Hillberg håller med.

– Det är ett hantverk. För att bli en bra svetsare måste man ha ett intresse och sedan öva och öva.

ANNONS

Han berättar att fler och fler företag ser kvinnliga arbetare som en tillgång för att det skapar både dynamik och effektivitet i arbetsgrupper.

Flera av kvinnorna som GP träffar har jobbat med annat förut. Men det är först nu som de känner att de har hittat rätt i yrkeslivet. De vittnar om hur samhällets normer och värderingar, liksom andras förväntningar, styrt tidigare val och vill gjuta mod i andra att våga bryta mönstren. Killar såväl som tjejer.

Jitka Havlik, som jobbat inom handeln, tidigare anser att kommunikationen är rakare och ärligare inom sitt nya yrke.

– Här finns ingen stress, man får inte stressa för då kan det bli farligt. Därför måste också någon säga till om jag gör fel. De snackar inte bakom ryggen om det. Dessutom får man uppskattning när man gör något bra.

Nu har hon inriktat sig på TIG-svetsning, en metod som används för att nå högre svetskvalitet, för exempelvis detaljer i rostfritt. Medan Annelie Petersson som har varit barnskötare i 18 år fått anställning i den tunga industrin. Hon har upptäckt att hon gillar tunga arbeten som att svetsa balkar med riktigt stora svetsar.

På Nybergs svets i Alingsås blir hon den första kvinnliga verkstadsarbetaren i företagets 100-åriga historia.

ANNONS

– Det är två händer till och hon är duktig. Jag bedömer inte hennes arbete annorlunda eller förväntar mig mindre av henne än av en man, säger verkstadschefen Claes Viberg.

Magnus Eriksson, som blivit Annelies handledare, påpekar att jobbet främst handlar om att använda huvudet.

– Det finns tekniska hjälpmedel om något är tungt, och det finns regler om hur mycket man får lyfta och de gäller för alla, påpekar eleven Victoria Lidsten.

På utbildningen ser eleverna bara fördelar med mixade kön.

– Det är bra. Vi kan lära av varandra och jag tror inte att du ser om en svets är gjord av en kille eller en tjej, säger Mattias Hjörnhede

John Hillberg berättar att lärarna försöker skräddarsy utbildningen efter elevernas behov och lägger stor vikt vid att skapa bra relationer och en atmosfär som gör att alla trivs. När elever fått jobb får de också möjlighet att jobba parallellt med utbildningen för att inte tappa kontakten med arbetsplatsen under tiden de slutför sina studier.

ANNONS