Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Särskilt när det blåser räds Lars Franck att gå med sönerna Filip och Ludvig den smala gångstigen intill almarna vid Stensjön. Till vintern försvinner de döda almarna, lovar stadsträdgårdsmästaren Leif-Henrik Andersson.

Svampar hotar Mölndals askar

Döda almar vid Stensjön skrämmer boende i området. Nu ska träden sågas ner. Bland experter växer samtidigt en annan oro. De befarar att den nyupptäckta asksjukan, som även den syns i Mölndal, orsakas av klimatförändringarna.
I skogsbrynet nedanför Stensjöhill i Mölndal står ett gäng döda almar, som har dukat under i den sedan decennier berömda almsjukan.
Marie Franck, boende vid Stensjön, skrev nyligen till Mölndals stad och varnade för att almarna, om de faller, kan hamna över gångbanan. GP träffar hennes man Lars Franck, som visar upp trädskeletten.
- Det har ramlat tjocka grenar från dem och vi har ju barn som är sex och åtta år, så det har känts olustigt, säger han.
Men risken att almarna ska falla omkull är liten, enligt stadsträdgårdsmästaren i Mölndal Leif-Henrik Andersson.
- Träden är jättedöda, men de skulle nog kunna stå i fem, tio år till. Vi kommer dit med motorsågar. Det blir i alla fall innan jul.
- Men problemet som jag ser det är att en lika allvarlig sjukdom har drabbat asken, fortsätter han. Jag vet inte om det är den globala uppvärmningen eller vad det beror på.
Asksjukan, som spritt sig i hela Sverige, är en helt ny åkomma i Öst- och Nordeuropa, förklarar Björn Aldén vid botaniska trädgården i Göteborg. Dess orsak, en svamp, upptäcktes och namngavs av polska forskare så sent som förra året.
- Askskottsjukan har exploderat detta året, säger Björn Aldén. Den är minst lika aggressiv som almsjukan, vilket är riktigt allvarligt. Den tar även död på gamla askar och det trodde man inte först. Detta är något ganska läskigt, som vi inte uppmärksammat tidigare. Och det är ganska säkert att det är det förändrade klimatet som är orsaken.
Friska askar lever i symbios med "snälla" svampar, så kallade mykorrhiza, som skyddar askens rötter och ökar trädets förmåga att ta upp vatten. Men de elaka svamparna, de patogena, får allt starkare fäste.
- Nu, under de milda höstarna, visar det sig att trädens rötter fortsätter att växa, medan de mykorrhiza svamparna inte gör det. Därmed blir det fritt spelrum för de elaka svamparna. Vi har nog aldrig någonsin uppmärksammat så många patogena svampar. Och aldrig haft en period där det går så snabbt som nu.
Hur starka är misstankarna om att trenden har med temperaturökningen att göra?
- I vissa fall är det mer än en misstanke. De här sjukdomarna har klart gynnats av det förändrade klimatet. Det finns ingen annan huvudsaklig förklaring, säger Björn Aldén.
Pia Barklund, skogspatolog vid Sveriges Lantbruksuniversitet, håller med om att varmare väder kan vara en förklaring, men är inte lika orolig som Björn Aldén.
- Jag tycker inte att man kan säga definitivt att sjukdomen beror på uppvärmningen. Vi ser i provplanteringar att det finns en motståndskraft hos vissa askar. Asken känner igen svampen och då har de träffats förr, säger hon.