Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Svårt att få vård för självskadebeteende

Sedan september 2015 har regionen inga avtal med några behandlingshem för självskadebeteende. 2018 ska självskadevården vara fullt utbyggd. Till dess riskerar patienter att hamna i kläm.

I många år har patienter med självskadebeteende kunnat få plats på behandlingshem genom regionens valfrihetsbudget. Men sedan den sista september 2015 har regionen inga avtal med behandlingshem. I många år har Västra Götaland använt region Skånes tre upphandlade behandlingshem, men när deras avtal löpte ut stod även den västsvenska regionen utan.

I regionens utvecklingsplan för psykiatrin som antogs 2014 står inget om behandlingshem för självskadebeteende. Några sådana kommer inte finnas, berättar Tobias Nordin, psykiater och verksamhetschef vid Psykiatri Affektiva, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Nationella självskadeprojektet har sammanställt rekommendationer för vården. Utifrån dem har Västra Götalandsregionen beslutat att det 2018 ska det finnas fem vårdnivåer (se faktaruta) och inga externa behandlingshem.

– Ärligt talat har vi ibland känt oss bakbundna av avtalen, säger Tobias Nordin.

När en patient ansöker om plats på behandlingshem, och uppfyller valfrihetsvårdens kriterier, har SU ingen möjlighet att neka patienten en plats.

– Även om vi anser att vi kan erbjuda något bättre. Behandlingshem kan vara en attraktiv lösning för patienterna men inte alltid det bästa alternativet – de har inte de bästa terapimetoderna, personalen kan sakna viss utbildning och återgången till vardagen kan bli svår.

Men kan ni verkligen erbjuda något bättre?

– Ja och nej. En del är klart, som att våra öppenvårdsmottagningar i Mölndal och Gamlestan har specialistteam för den här patientgruppen. När allt är färdigt kommer vi vara bra rustade.

Till dess kommer patienter skrivas ut från slutenvården och riskera få vänta vårdgarantins tre månader på behandling i öppenvården.

Behandlingshem är dyra.

– En plats kostar runt 4 500 per dygn. Det handlar om miljoner kronor varje år, varav minst hälften utgörs av en kostnad kommunen egentligen är ansvarig för - boende.

GP har pratat med patienter och anhöriga som berättar att de inte klarar att vara ensamma på natten på grund av ångest. Ska de verkligen bara vårdas på dagtid?

– Det är en fråga vi behöver lösa ihop med kommunen, som har ett ansvar att ordna ett boende med omvårdnad. En situation där kommunen löser boende, medan vården löser vårdnivå 2 och 3, skulle vara bra för många patienter.

Vi har pratat med patienter som skrivits ut trots att de försökt ta livet av sig inne på slutenvårdsavdelning flera gånger. Är det rimligt?

– Vi skriver bara ut patienter vi anser är medicinskt färdigbehandlade. Om en självmordsbenägen patient skrivs ut är det läge för oss att vara självkritiska. De är oerhört viktigt att patienten känner att det finns en plan, att man vet vad som händer när man blir utskriven.

Många som hör av sig till oss säger att de verkligen inte känner så.

–  Det kan jag till viss del förstå. Och för vissa patienter har det inte funnits någon hållbar plan, trots att det är något vi är ansvariga för att upprätta.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.