Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Sjukdomen som drabbar var femte kvinna över 60 år

Artros är vanligare än både högt blodtryck och diabetes. Sjukdomen kan drabba alla leder men oftast knä, höft, fingrar, rygg och stortå. Här rätar vi ut några frågetecken.

Läs även: Träning är bästa hjälp vid artros

Vad är artros?
En kronisk sjukdom som angriper brosket i en eller flera leder, men även menisk, ligament, ledhinnor, muskler och skelett. Ledbrosket blir tunt och skört när mer av ledbrosket bryts ned än vad som byggs upp.

Se även Artros-Kollen på Reumatikerförbundets hemsida.

Hur vanligt är det?
Det är världens vanligaste ledsjukdom. Man räknar med att var tionde svensk man och var femte kvinna över 60 år har diagnostiserad artros, men besvär kan uppkomma redan i 35-årsåldern.

Vilka är symptomen?
Stelhet, smärta och nedsatt rörelseförmåga i en eller flera leder.

Förändringarna behöver inte synas på röntgenbilder förrän efter 10-30 år.

Vad beror artros på?
Orsakerna är inte klarlagda men det finns flera kända riskfaktorer:

• Ålder. Brosk är en levande vävnad som åldras.

• Kön. Totalt sett får något fler kvinnor än män artros. Kvinnor får det oftare i knäleder och händer medan höfter är vanligare bland män.

• Ärftlighet. Känsligt ledbrosk kan ärvas.

• Ledskada. Personer som exempelvis opererat korsband löper större risk att utveckla artros tio till femton år efter skadan.

• Stor och/eller långvarig belastning. Lantbrukare, brandmän och varvsarbetare löper till exempel större risk att få höftartros.

• Övervikt. Leden utsätts för en större påfrestning vilket också kan ge snedbelastning.

• Fysisk inaktivitet. Alltför låg belastning gör att uppbyggnaden av ledbrosket avstannar.

Vad kan man göra?

Det finns ingen behandling som stoppar sjukdomsförloppet men träning stimulerar ledbrosket och förbättrar styrkan och då skyddas och avlastas leden.

Bara 15-20 procent av alla med artros behöver opereras. I Sverige får årligen cirka 30 000 personer en ny höft- eller knäled.

Källor: Reumatikerförbundet, BOA