Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Camilla Bredeby, Carl-Göran Strutz och Björn Gimbringer ser många orsaker som gör att Orust hamnar högst i Västra Götalandsregionen när det gäller andel behöriga lärare i grundskolan. Bild: Lisa Henricson

Så har Orust lyckats locka fler behöriga lärare

Orust kommun har högst andel behöriga lärare i regionen och ligger på nionde plats i Sverige. Bra lön, fina lokaler och hög personaltäthet är delar av framgångsreceptet.

Statistiken från Skolverket, som Lärarförbundet nyligen presenterade, visade att andelen behöriga lärare i landets grundskolor fortsätter att minska och rikssnittet ligger nu på 70,5 procent.
Men det skiljer sig stort mellan kommunerna. Orust är en av de som hamnar i topp och kommunen har ökat andelen lärare i grundskolan med legitimation och behörighet i minst ett ämne, från 80 procent förra året till 83 procent det här läsåret. Siffran är beräknad på antal heltidstjänster, som var 101 på Orust under hösten.
Carl-Göran Strutz, tillförordnad skolchef och Björn Gimbringer, ordförande i Lärarnas riksförbund på Orust, är överens om några faktorer som bidragit till att Orust kommun lyckats bra med att behålla och rekrytera behöriga lärare. 
Det handlar dels om ändamålsenliga lokaler efter ett antal tuffa år, inte minst med problemen kring Henåns skola som GP skrivit om flera gånger. Idag är skolan väl fungerande och även Ängås skola och Varekilsskolan har genomgått omfattande renoveringar. 

En annan viktig pusselbit är lönerna. Enligt Björn Gimbringer har arbetsgivaren insett vikten av att betala bra vid nyrekryteringar. Enligt honom var det inte så många år sedan som en av fyra lärare, i senare delen av grundskolan, valde att lämna Orust varje år. 
– Lön och arbetsmiljö var anledningen till att man lämnade och lön och arbetsmiljö var anledningen till att man kom tillbaka. Det är viktigt att komma ihåg att lärare som valde att stanna under de tunga åren hamnade efter lönemässigt och nu måste lönestrukturen hanteras. 

Att en hel del nu väljer att pendla långt för att arbeta på Orust beror också på hög lärartäthet, säger Camilla Bredeby, rektor på Henåns skola. Många behöriga kollegor gör även skolorna mer attraktiva. Orust har också gott rykte i branschen och har två år i rad kommit på andra plats i Lärarförbundets rankning Sveriges bästa skolkommun.  
Camilla Bredeby ser även fördelar med att vara en "lagom stor" kommun med snabba beslutsvägar.
– Jag tror att det kan bli lite tungrott i större kommuner. Här vet man vem man ska prata med och det finns också ett stort engagemang.
Ytterligare orsaker som hon och de andra lyfter fram är att kommunen varit angelägen om att söka statliga extrapengar till skolan och att Orust var tidigt ute med att införa digitala hjälpmedel. 

Samtidigt finns utmaningar även här. Bland annat stora pensionsavgångar de kommande åren som innebär att kommunen behöver nyrekrytera. Dessutom träder en ny lag i kraft i sommar som innebär att även de som undervisar på fritids ska ha fritidspedagogutbildning och legitimation.
Björn Gimbringer betonar att kommunen måste fortsätta att förbättra både arbetsmiljön och andra områden för att ligga kvar på topp när det gäller behörighet.
– I en tid av påtaglig lärarbrist kan man inte slå sig till ro. Lärare kommer att arbeta där förhållandena är de bästa. Jag hoppas att det blir på Orust. 

En av de kommuner som i stället backat när det gäller lärarbehörighet är Kungsbacka som har 74 procent behöriga, räknat på 730 heltidstjänster. Maria Andersson är skolchef i kommunen:
– Vi har inte analyserat orsaken, men vi drabbas av lärarbristen precis som många andra kommuner i regionen. En anledning kan också vara att Kungsbacka växer mycket och vi har ett stort rekryteringsbehov. Jag vill ändå säga att Kungsbacka är en fortsatt attraktiv arbetsplats och i relation med jämförbara kommuner ligger vi fortfarande bra till.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.