Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Tomas Philipson, kyrkoherde i Särö pastorat, vid Vallda kyrka menar att vi glömmer att livet förändras för alltid för den som förlorar en närstående, även om omständigheterna inte är lika omskakande som på Onsalahalvön.

Så går livet vidare efter dådet

- Varje gång en människa dör är det en chock för närstående, oavsett hur det sker. Det gäller att hitta en strategi för att leva vidare, säger Tomas Philipson är kyrkoherde i Särö pastorat.

 

 

 

Villaområdet där det dramatiska dödsfallet inträffade ligger på Onsalahalvön alldeles nära vattnet. Halvön består av utbredda villaområden och har ingen tätort som kan kallas för centrum. 

Tomas Philipson är kyrkoherde i Särö pastorat. Frågan om liv och död tillhör hans vardag - inte bara när det kommer så omtumlande som i Onsalafallet. Han väcktes yrvaket av GP tidigt på söndagsmorgonen, ovetandes om vad som inträffat. Kyrkan liksom andra krisjourfunktioner i samhället aktiverades snabbt.
-Kyrkan är trygg plats där det finns ett naturligt utrymme för liv och död. Efter söndagens gudstjänst höll vi kyrkan öppen hela dagen och även under stora delar veckan, säger han.

Han reagerar över medias sätt att uppmärksamma våldsbrott som det på Onsalahalvön. 
- Varje gång en människa dör kommer det som en chock för de närstående, oavsett hur det sker, och alla hamnar i samma läge. Skillnaden med det här fallet och andra är att omständigheterna är så dramatiska att det väcker stor uppmärksammat i av tidningar, radio och tv, säger han.
-  Det finns en förväntan hos media att grannar och omgivning ska vara omskakade och känna sig berörda fastän de kanske inte gör det. För de direkt berörda gör sådan uppmärksamhet det dubbelt värre.

Hur det var ställt med den misstänkte var det få som visste, berättar änkan efter den döde mannen, i polisförhören. Hon beskriver att det utåt hette att den misstänkte var utbränd och att hon och maken var de enda i bekantskapskretsen som kände till att han vårdats på psykiatrisk klinik.
Hur det har präglat bygden som helhet har Tomas Philipson svårt att avgöra men han tror att händelsen väcker frågor hos var och en.

- För de allra flesta är det en hemsk händelse som de ser beskrivas i nyheter vara och varannan dag. Det är klart att det väcker frågor. Men vi vet väldigt lite om hur människor runt omkring oss mår, alla kämpar med sitt, och håller garden uppe. Vi har svårt att dela livet med andra som det är, oftast en enda röra av väldigt mycket, säger han.

Kyrkan erbjuder både enskilda samtal och i Leva-vidare-grupper.
- När omgivningen tröttnar på din sorg är det viktigt att du hittar nätverk där du kan fortsätta dela dina tankar och känslor. Det handlar om att mobilisera en kraft att hitta en väg framåt, säger Tomas Philipson.

Natten då dådet inträffade spred sig informationen snabbt över bygden - alla ringde alla. Bo Nilsson, en av Onsalahalvöns urinvånare, blev uppringd samma kväll.
- Det var en fruktansvärd händelse men konstigt nog lyfte jag knappt på ögonbrynen. Vad ska man säga? Han var psykiskt sjuk, hur kunde läkarna missa det, säger han.

Att mannen led av en psykisk sjukdom vid gärningstillfället och även vid undersökningstillfället har också bekräftats av de rättpsykiatriska undersökningarna. 
Vidare har GP berättat att den misstänkte frivilligt vårdats vid psykiatrisk klinik under några dagar och därefter skrivits ut för eftervård på vårdcentralen. Något hans fru förgäves protesterade mot då hon ville att hennes man skulle ha fortsatt kontakt med psykiatrin för att säkerställa vården.

På Vallda golfklubb har strömmen gått och Annika och hennes väninnor sitter i soffan med värmeljus på bordet. Hon beskriver att hon och hennes grannar nu blivit mer vaksamma och noga med att låsa om sig men inte bara på grund av dådet i början av december.
- Det har varit mycket inbrott också men man tänker ju sig för två gånger innan man öppnar när det knackar på dörren.

De båda familjernas barn går i samma skola.
- Alla barn på skolan har fått de insatser de behöver och nu vill vi titta framåt, säger rektorn.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.