Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/4

Renate hittar skaparglädje på Tjörns äldreboenden trots protester mot sill

Redan en halvtimme innan utsatt tid bänkar sig de första entusiasterna. När klockan slår elva fattar de nio runt bordet på Kvarnbackens trygghetsboende penslar och akvarellpapper. Dagens uppgift – att måla sill.

– Hur många av er har jobbat på konservfabrik, frågar konstpedagogen Renate Bergius.
Flera händer höjs. Inte särskilt konstigt med tanke på att Kvarnbackens trygghetsboende ligger i Rönnäng på södra Tjörn, endast några stenkast från Klädesholmen, ön som hade 25 sillkonservfabriker som mest. I dag finns där en efter sammangående mellan flera av dem.
Ett samtal startar mellan Renate Bergius och de nio förväntansfulla målarna om dagens ämne, sill. Vilka färger den kan ha, hur stor den blir och på vilket djup den går att finna.
– Jag äter inte sill, säger Margot Skenberg varpå merparten av hennes kamrater runt bordet skakar på sina huvuden åt ett sådant påstående.
I flera år har Renate Bergius besökt olika äldreboenden på Tjörn för att ge skaparglädje.
– Det här betyder mycket. Ofta vill de inte sluta och jag tror det är viktigt att få med sig ett konkret resultat av vad man gjort under våra träffar. Många anhöriga har berättat att mina deltagare är stolta och glada över sina målningar.

Att hon frekvent besöker boenden bygger på ett samarbete mellan kultur- och fritidsförvaltningen, Kulturskolan Delta på Tjörn samt Nordiska akvarellmuseet. Den här terminen har Renate Bergius varit haft två måleritillfällen och inom en snar framtid väntar besök på museet. Till nästa läsår har flera boenden önskat fördubbla besöken av konstpedagogen.
– Det är en upplevelse varje gång hon kommer. Jag uppskattar det mycket, säger Gunvor Bråse.
– Här är en härlig gemenskap, fyller Dana Johansson i.
Akvarell efter akvarell på diverse sillar läggs snart för att torka. Några fortsätter på silltemat medan andra väljer att måla alster från tidigare träffar såsom musslor och tulpaner.
– Det här var inte min grej. Det blev ingen sill, det blev en val, konstaterar Sejvy Arvidson och fortsätter med en ny målning fast nu på en tulpan i stället.

Koncentrationen bland deltagarna är påtaglig, kommentarerna viner genom rummet och skratten är hela tiden närvarande.
– Det här var nog det sämsta jag gjort, säger Barbro Carlsson och tittar besviket på en av sina målningar.
– Så är det verkligen inte. Flickor, ni är bäst, svarar Renate Bergius uppmuntrande.
När timmen är till ända är bordet fyllt av akvareller som målarna tar med tillbaka till sina lägenheter.
– Är ni sugna på sill nu när vi pratat och målat så mycket om den, frågar Renate.
– Bara om sillen är från Klädesholmen. Det är den bästa, säger Gunvor Bråse.