Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Räddningstjänsten i Södra Bohuslän tar bort den nyligen införda inställelsetiden på 90 sekunder nattetid. Bild: Södra Bohusläns räddningsförbund

Räddningstjänst bantas efter tuffa sparkrav

Södra Bohusläns räddningstjänstförbund gick fem miljoner back 2018. Nu ska förlusten hämtas in. En konsekvens kan bli försämrad beredskap vid utryckningar.

Till en början handlar det om att få en budget i balans i år. För det krävs en mindre organisationsförändring som innebär att snabbstyrkan som ska kunna rycka ut 90 sekunder efter ett larm, försvinner nattetid, något som Lokaltidningen STO var först med att rapportera om.
– Vi får ändå en bättre beredskap än vi hade 2017 när vi införde det här. Men i efterhand kan vi konstatera att kostymen blev för stor. Vi har inte ekonomi till den här beredskapen, konstaterar Linda-Maria Hermansson (C), som är ny ordförande i räddningsförbundets styrelse sedan i januari. 

Men de här åtgärderna räcker inte. Ägarkommunerna Stenungsund, Tjörn och Lilla Edet har även ställt krav på att förra årets underskott ska hämtas in, med undantag för en ökad pensionsskuld. 
Redan har 2,5 tjänster försvunnit genom att vakanta tjänster inte tillsatts. Det handlar om en utvecklingsstrateg och en administratör. 
– Skulle vi behöva ta igen hela underskottet så skulle det innebära att vi skulle behöva spara in på tio procent av vår budget. Jag för förhandlingar kring detta nu med kommunerna, säger Linda-Maria Hermansson. 

Carl-Ian Bissmark är räddningschef i Södra Bohusläns räddningsförbund. Enligt honom skulle sådana besparingar få långtgående konsekvenser med betydligt sämre beredskap vid utryckning och längre utryckningstider som följd. Något som i sin tur skapar ökade kostnader för samhället.
– Ju snabbare vi kan rycka ut vid en brand desto snabbare kan vi få de under kontroll och släcka, ju mer pengar spar vi för samhället, även om det blir dyrare för oss i räddningstjänsten. 

Han anser inte att det är realistiskt att spara in hela underskottet eftersom beredskapen skulle påverkas ytterligare. Carl-Ian Bissmark menar att det är upp till politikerna att nu besluta om vilken servicenivå de vill ha till sina 66 000 invånare.
– I värsta fall kan vi få dra ned ännu mer på dygnet runt-beredskapen och enbart ha snabbutryckning dagtid. Då får vi en situation där vi inte täcker många av dygnet mest intensiva timmar.

En stor post förra året var den höga beredskapen räddningstjänsten höll under sommarens torka. Budgeten under sommaren överstegs med 1,8 miljoner kronor. Nu ska fyra brandmän från beredskapsstyrkan frigöras för att skapa möjlighet att stärka upp där de bäst behövs. 
Enligt Carl-Ian Bissmark finns en stor oro på stationerna kring vad som ska hända just nu. Samtidigt upplever han att det finns en förståelse för att något måste göras för att förbättra ekonomin i förbundet.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.