Preems planer på att bygga ut i Lysekil har fått stark kritik på grund av de stora utsläppen av växthusgaser och utbyggnaden har blivit en fråga för regeringen som har tagit över prövningen från domstolarna.
LÄS MER:Striden om utsläppen på Preemraff i Lysekil – som påverkar hela Sverige
Företaget vill bland annat omvandla högsvavlig tjockolja till bensin och diesel.
När ansökan lämnades in till mark- och miljödomstolen i Vänersborg för snart tre år sedan visade företagets egna siffror att koldioxidekvivalenterna i verksamheten kan fördubblas från 1,7 till 3,4 miljoner ton årligen. Det skulle kunna göra raffinaderiet i Lysekil till den anläggning som släpper ut mest växthusgaser i Sverige, enligt en granskning av SVT.
På onsdagsförmiddagen höll Preem en pressträff på raffinaderiet i Lysekil och nu kompletterar företaget sin ansökan och sänker nivåerna på hur mycket utbyggnaden väntas öka växthusgasutsläppen.
Utsläppen ökar inledningsvis
De nya siffrorna på växthusgasutsläpp blir istället 2,7 miljoner ton årligen, enligt företagets komplettering som GP har tagit del av. Det innebär att utsläppen ökar med en miljon ton om året om företaget får bygga ut.
Av kompletteringen framkommer att utbyggnaden minskar med 20 procent.
I kompletteringen skriver Preem att dess totala utsläpp inte kommer att öka från 2020 och framåt, utan att utsläppen ska minska i takt med klimatmålens krav. Företaget ska också satsa på att fånga in koldioxid så att den inte släpps ut till atmosfären, så kallad CCS-teknik, på raffinaderiet i Lysekil, något som GP har rapporterat om tidigare.
Till 2025 planeras en fullskalig anläggning som ska ha kapacitet att fånga in 500 000 ton koldioxid per år och på längre sikt planeras fler sådana anläggningar på företagets raffinaderier. Företaget sätter också upp målet att nå nettonollutläpp vid raffinaderierna senast år 2040.
– Våra utsläpp ska minska i takt med eller snabbare än de svenska klimatmålens krav. Med våra mål blir Preem världens första klimatneutrala petroleumbolag, säger Petter Holland, Preems vd och koncernchef, enligt Bohusläningen.
Klimatneutraliteten ska också gälla i konsumentledet.
– Även utsläppen på raffet blir förnybara. Plus att produkterna i råvaroledet är i huvudsak gröna. Det blir en grön kedja genom det hela. I slutändan blir vi inte bara klimatneutrala, utan vi kommer hamna på minus, säger han.
Naturskyddsföreningen, som är en av parterna som tidigare har överklagat Preems planer, menar att det är för osäkert att förlita sig på CCS-teknik för att skriva ned Preems utsläppssiffror.
– Själva tekniken finns, men lagringen av koldioxid är inte löst. Det är en experimentell teknik, så man måste vara försiktig vid bedömningen av tillståndet. Vi tycker därför att regeringen ska titta noga på om det rör sig om bindande åtaganden att införa tekniken eller inte, har generalsekreteraren Karin Lexén tidigare sagt till GP.
Regeringen tar beslutet
En anledning till utbyggnaden är att miljökraven på fartygsbränsle skärps vid årsskiftet så att tjockoljan måste renas från svavel för att användas på havet.
Hur mycket av bränslet som i slutändan går just till fartygen är dock oklart.
– Det viktigaste är att vi producerar produkter som det finns en efterfrågan på. Sedan om det blir fartygsbränslen eller diesel till transportfordon eller flygbränsle, det beror på var efterfrågan är där vi befinner oss, har Peter Abrahamsson, raffinaderichef på Preem, tidigare sagt till GP.
Han menar också att tillståndet är avgörande för att företaget ska kunna ställa om till förnybart.
Men Naturskyddsföreningens chefsjurist Oscar Alarik påpekar att företaget tidigare har fått tillstånd för att använda förnybara råvaror och menar att det går att ansöka om det vid sidan av det tillstånd som regeringen nu ska ta beslut om.
Preem skickar in sin komplettering under onsdagsförmiddagen. Därefter ska bland annat länsstyrelsen i Västra Götalands län gå igenom den och lämna in ett utlåtande.
Efter förhandlingarna i mark- och miljööverdomstolen skriver domstolen ett utlåtande. Sedan blir det upp till regeringen att besluta om planerna ska släppas igenom eller inte.
