Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Helene och Reino. Foto: Privat/Sjöräddningen.

Par i sjödrama - deras båt sjönk mitt på Vänern

I över en timmes tid låg paret Helene Johansson och Reino Vargeng i det kalla Vänernvattnet och väntade på räddning. Strax innan hade deras nyinköpta båt kapsejsat av okänd anledning. – Vid ett tillfälle fick jag riktig panik, säger Helene om sjödramat i helgen.

Händelsen, som Nya Lidköpings-Tidningen var först att skriva om, inträffade i söndags. Paret var på väg hem till Kristinehamn från Lidköping.

Det var mitt på dagen när de gav de sig av, och började med sedvanlig kontroll av den nyinköpta motorbåten.

– Allt såg jättefint ut, så vi gav oss iväg, men runt 45 minuter ut på Vänern så hör vi på motorvarvet att det är något som händer.

I det läget är det ganska hård sjö och båten "står lite upp" beskriver Helene, som nu upptäcker att det finns vatten i aktern och att badbryggan är helt täckt.

– Så jag ropade till Reino, "Älskling, ska badbryggan ligga under vatten". "Nä, det ska den inte", svarade han, säger Helene.

Sedan gick det fort. Helene tog fram Reinos flytväst som låg i ruffen och upptäcker då att det är fullt med vatten där.

– "Älskling, jag tror det är dags att ringa sjöräddningen nu", sa jag, och det gjorde Reino. 

Då står de båda med vatten till fotknölarna.

– Det kom så fort, och man hinner inte tänka. Man gör bara allt det man ska göra och plötsligt står båten som i Titanic, och vi kanar ner men hinner rycka varsin dyna.

En sak till hann Reino göra innan han lämnade båten, minns Helene, och det var att se till att en plastpåse stängdes in i båten.

– Han ville inte skräpa ner i sjön, det tyckte jag var så fint och gulligt.

I vattnet är det mellan 12 och 14 grader.

– Men jag kände inte att det var kallt, säger Helene, som var klädd i kortärmat och shorts, men lyckats få med sig en regnjacka innan båten sjönk.

– Det var inte smart, jag hade satt på den utanpå flytvästen, och där gör den ju ingen nytta, och dessutom syntes jag inte i vattnet.

Helene i förgrunden, bakom skymtar Reino i vattnet. Foto: Sjöräddningen

Nu började en lång väntan för paret, som dock höll sig lugna i stort sett hela tiden.

– Vi låg och räknade minuter och försökte spara på krafterna. Men vid ett tillfälle fick jag riktig panik, och det var när Reino var tyst lite för länge, tyckte jag. Jag var så trött då så jag orkade inte vända mig så jag kunde se honom, så jag ropade hans namn. Och då svarade han, "Älskling, jag är här". Då blev jag lugn.

Paret hann se sjöräddningens helikoptern cirkulera över dem.

– De kommer inte se oss, tänkte jag, men beslöt mig för att vara positiv. Sedan såg vi en segelbåt på cirka 100 meters avstånd, men hur vi än ropade kunde vi inte överrösta blåsten och vi syntes inte i vågorna.

Men efter en dryg timme dök helikoptern upp igen.

– Och då vinkade de till oss. Den känslan var underbar. De var fantastiska, sjöräddningen.

Ytbärgaren vid räddningshelikoptern. Foto: Sjöräddningen.

Ytbärgare hjälpte först Helene upp - "Han gjorde tumme upp innan jag vinschades, och den tummen var bland det finaste jag sett på länge" - och därefter Reino.

– Jag satt där i helikoptern och tyckte att det dröjde länge innan han kom upp. Men när han gjorde det, satt bredvid mig och huttrade, då grät jag lyckotårar.

Det enda Helene fick med sig var ett par solglasögon.

– Från Turkiet för 9,90. De hade jag på mig, fråga inte varför, man tänker så konstigt i lägen som dessa, säger hon och skrattar.

När paret väl var iland åkte de till sjukhuset Näl. Helenes kroppstemparatur låg då på 35,4 grader, Reinos strax över 36. Men paret har inte fått några men av sjödramat, och tvekar inte att ge sig ut på nytt.

– Tvärtom, vi ska titta på en ny båt på torsdag, säger Helene.

Men ett antal investeringar ska de göra innan de ger sig ut till sjöss igen.

– Nya flytvästar med ordentligt nackstöd - man orkar inte hålla huvudet uppe annars. Och de ska vara i grälla färger, lisom fendrarna. Det må vara snyggt med blått och vitt på båtar, men man ska komma ihåg att havet är i samma färg. Och jag tänkte på det när jag satt i helikoptern och väntade på att Reino skulle komma upp att han syns ju inte! Att sjöräddningen kunde hitta honom begriper jag inte.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.