Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ovanligt med mareld längs västkusten så här sent på året

Rapporter om mareld och folk som lägger upp bilder i sociala medier kommer just nu ända från Strömstad ner till Varberg. Marinbiolog Martin Larsvik förklarar fenomenet.

Mareld, ett fenomen med självlysande plankton, är vanligast under sensommaren och en bit in på hösten. Nu kommer rapporter om att människor sett mareld längs hela västkusten från Strömstad ner till Varberg långt in i december.

Normalt sett är det just på västkusten som mareld är vanligast. Vi frågar Martin Larsvik, marinbiolog på Tjärnö marina laboratorium, varför den syns så mycket just nu.

– Jag kan faktiskt inte svara på vad det är som gör att marelden syns så här sent på året, däremot vet jag att det förekommer och har själv sett det den 16 december för cirka tio år sedan, säger han.

Mareld i december är en ovanlig syn. Bild: Privat bild
Mareld i december är en ovanlig syn. Bild: Privat bild

– Det finns tusentals olika planktonarter men vilken eller vilka som dominerar är jättesvårt att förutsäga. Men bevisligen kan den här mareldsflagellaten massförekomma så här sent, säger Martin Larsvik.

Det finns många arter som kan ge upphov till att havet kan lysa, det vi kallar för mareld. I Västerhavet är det vanligast med mareldsflagellaten Noctiluca scintillans som orsakar ljusblixtarna när den anhopas i tillräckligt stora mängder.

– Den kan komma redan i juli men då är det få som ser den då kvällarna är så ljusa, därför är den mer synlig från augusti och bevisligen ända in i december, kanske ännu längre, säger Martin Larsvik.

Men om det är just den vi ser nu kan Martin Larsvik inte säga tvärsäkert. Om man dagtid ser en beläggning på havsytan som liknar nyponsoppa till färgen, eller lyser blåturkost i mörkret, kan man däremot stoppa ner handen och känna efter.

– Ser det då ut som små romkorn när man tar upp handen så är det Noctiluca scintillans, för det finns ingen annan art som är så stor.

Inte fråga om algblomning

Mareld beskrivs ibland som algblomning, något Martin Larsvik vänder sig emot.

– Jag gör det av två skäl. Det här flagellaterna tillhör en grupp encelliga organismer som kan ha klorofyll i sig och få energi genom fotosyntes, men de kan också ställa om till att tugga i sig, eller sörpla i sig, bakterier ur vattnet, så de fungerar både som växter (alger) och som djur.

– Sen är blomning vanligt som uttryck, men jag tycker inte om det, för det är ju inte blommor vi pratar om utan snarare massförekomst. Blomning leder tanken lite fel tycker jag, även om det förekommer i olika böcker, säger Martin Larsvik.

Så de här flagellaterna är varken renodlade växter eller djur.

Hur ska man beskriva dem?

– De är lite mittemellanorganismer, det är svårt ibland att dela upp organismer i växter eller djur. Det finns också några som är något annat, säger Martin Larsvik.

För den som vill veta mer om mareldsflagellaten tipsar Martin Larsvik om Tjärnö laboratoriums sajt vattenkikaren.gu.se.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.