Sedan 2008 är tre kameror uppsatta i en av brandbilarna. Och sedan i november förra året används också kameror i snabbinsatsstyrkans hjälmar. För att dokumentera och dra lärdom av räddningsinsatser, menar Stenungsunds räddningschef Gunnar Ohlén.
– Filmerna sparas oftast i 24 timmar innan de raderas. En händelse är dock sparad längre och det är tankbilsolyckan utanför Kode. Den var omfattande och här ser vi konversationen mellan befäl och brandmän. Filmerna ger också ett mycket bättre stöd när en insats ska beskrivas och dokumenteras. Det ger en bättre bild av händelseförloppet, säger han.
Men Brandmännens riksförbunds lokalavdelning i Stenungsund, som framför allt företräder deltidsbrandmännen, är av en annan uppfattning.
– Helt plötsligt började vi bli filmade av kollegor, utan att ha blivit informerade av arbetsgivaren. Vi kände oss påhoppade och kränkta, säger deltidsbrandmannen Rolf Saxmark.
Kan inte film vara bra i utbildningssyfte?
– Jo, men vi har varken fått information, sett några utbildningsinsatser eller fått ta del av några filmer. Det känns som att arbetsgivaren spionerar på oss, konstaterar Saxmark.
Räddningschefen har beslutat att filmningen i brandbilen ska upphöra – tills vidare.
– Det rättsliga läget är oklart vad gäller tillstånd för kameraövervakning i fordon. Men vi kommer att skicka en sådan ansökan till länsstyrelsen snart, säger Gunnar Ohlén.
Kamerorna på hjälmarna sitter däremot kvar. Vilket BRF i Stenungsund har anmält till datainspektionen som brott mot personuppgiftslagen (PUL).
