Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Oönskat miljardöverskott i VG-regionen

Västra Götalandsregionen väntas göra ett överskott på 1,5 miljarder i år. Samtidigt upplever många inom vården, regionens huvudverksamhet, att de går på knäna. Hur går det ihop?

Sveriges Kommuner och landsting (SKL) har sammanställt sista augustis helårsprognoser för landets landsting och regioner. Det överlägset största överskottet står Västra Götaland för. Ett beräknat överskott på 100 miljoner i budget har växt till 1,5 miljarder. Och det beror inte bara på att regionen tillhör de största i landet. Även nedbrutet på kronor per invånare toppar man listan.

Joakim Björck, regionens ekonomidirektör, förklarar att överskottet består dels av oanvända statsanslag. Bland övriga poster finns överskott hos Västtrafik, interna reserver som inte behövts användas och ett litet plus på skatteintäktssidan. Men en del kommer också från besparingar som gjorts.

– Akutsjukhusen har haft stora åtgärdsprogram för att komma i balans, säger Joakim Björck.

Det kan framstå som en tveksam ekvation, att stora pengar läggs på hög samtidigt som många inom vården upplever en stigande press och svårigheter att få verksamheten att fungera som det var tänkt.

Regionrådet Jonas Andersson (L) säger att en ekonomi i balans inte behöver betyda en verksamhet i balans och att ekonomin i det här fallet är överordnad. Förutom att man vill ha ett visst överskott för att bädda för stora utgifter som väntar, har ledningen hållit hårt i tyglarna i för att försäkra sig om att absolut inte gå back.

– För om vi går med underskott ena året måste vi enligt lag ha en åtgärdsplan för att ta igen det i ett motsvarande överskott de följande två åren.

Han säger att det finns en god tanke med reglerna men känner en viss frustration.

– Det får till följd att vi bara bygger upp ett större sparande, som landar i ett överskott vi inte kan använda i den löpande verksamheten.

För att använda pengar ur det egna kapitalet, där överskott hamnar, utan att samtidigt göra upp en plan för hur det ska återbetalas krävs enligt lagen nämligen synnerliga skäl – och att man kan visa att man har så god ekonomi att det inte gör något.

Då är det inte helt bra att ni har ett sånt här stort överskott?

– Kan man säga. Vi hade önskat att flera av de miljoner vi nu går med överskott hade gått åt.

Regionens ekonomiavdelningen har fått i uppdrag att ta reda på hur man kan spendera överskottet inom lagens ramar. En hel del kostsamma omställningar väntar om hörnet, it-system som ska förnyas och en primärvård som ska utvecklas.

Inför 2017 har man också, för att hamna mindre fel, valt att "chansa" lite och räknat in väntade men ännu inte beslutade statsbidragen i budgeten.

– Vi vågar chansa just för att vi har en stabil ekonomi.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.