Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Fler lekande laxar har det senaste året noterats vid Hedefors, men vid kraftverket vid Hillefors tar det fortsatt tvärstopp. Bild: Martin Falklind

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ny lag ska hjälpa laxarna förbi kraftverk

Fler laxar än någonsin har det senaste året tagit sig förbi Hedefors. Men vid kraftverket vid Hillefors tar det fortsatt stopp. Nu hoppas flera på att en ny lag ska göra det lättare för laxen att ta sig vidare uppströms i Säveån. Men inte alla är säkra på att det kommer att hjälpa tillräckligt fort.

Den 400 meter långa fiskvägen vid Hedefors kraftverk i Stenkullen byggdes 2013. Fiskvägen möjliggjorde vandring för laxar och annan fisk cirka två kilometer upp till nästa kraftverk i Säveån, Hillefors. 
Efter att ganska få tagit sig förbi de första åren ökade antalet sakta för att under 2018 plötsligt fördubblas jämfört med året innan, vilket Lerums tidning var först att skriva om.
– Vi såg då en positiv trend då fler laxar lekte här, men betydligt mer behöver fortsatt göras för att öppna upp och säkerställa det framtida skyddsvärda laxbeståndet, säger sportfiskaren Marcus Edstam, som i många år engagerat sig för att laxen lättare ska kunna ta sig vidare i Säveån.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Kraftverket utgör som han ser det fortsatt ett stort hinder för både laxarna och annan vandrande fisk, som öring och ål.
Att fler fiskar lyckades trots allt ta sig förbi förra året bland annat berodde det på att vattenståndet då var ovanligt lågt, vilket gjorde det lättare för fisken att hitta fiskvägen.
– Men mer behöver göras, menar Marcus Edstam som liksom länsstyrelsen nu sätter sitt hopp till en ny lag som trädde i kraft vid årsskiftet och som kan göra det lättare för laxen att ta sig vidare på sin vandring ut mot havet.

Den nya vattenlagstiftningen innebär krav på moderna miljövillkor för alla vattenverk och sedan i somras finns även en miljöfond som ska vara med och finansiera olika projekt. 
Men det är ännu oklart vilka kraftverk som ska få ta del av pengarna och just finansieringen av hur man ska kunna underlätta för fisken att ta sig vidare uppströms i ån har länge varit knäckfrågan i diskussionerna.

Det handlar i runda slängar om tio miljoner kronor, som vare sig kraftverksägaren Lerums energi eller någon annan hittills varit villiga att betala.
– Men i och med den nya nationella prövningsplan som håller på att tas fram och som de olika kraftverken kan ansluta sig till blir det också möjligt att ansöka om upp till 85 procent av kostnaderna, berättar Daniel Johansson, projektledare och biolog på länsstyrelsens vattenavdelning i Västra Götaland, som därmed också hoppas på en snar lösning för Säveåns laxbestånd.

Hur snar är dock fortsatt den stora frågan eftersom det kan ta upp till 20 år innan alla kraftverk fått sina vattendomar omprövade.
Daniel Johansson hoppas förstås, precis som Marcus Edstam, att det inte ska ta så lång tid för Säveåns räkning, eftersom detta varit en omdebatterad fråga i många år.
– I den bästa av världar skulle man kunna få till en lösning redan om något år, men då måste man också ta med i beräkningarna att den nya lagstiftningen även tar hänsyn till framtida energibehov i form av förnybar energi där just vattenkraft spelar en viktig roll och i sin tur påverkar hur allting ska gå till väga.

För laxens räkning är det dock fortsatt viktigt med fler fiskvägar, konstaterar han, varför länsstyrelsen också för regelbunden statistik på hur många som passerar kraftverket. Just nu genomförs även ett projekt där man märker ålar med sändare som släppts ovanför Hedefors och sedan följs via olika utplacerade mätstationer.
– Rapporten av den studien är också snart klar och kommer att presenteras under våren, säger Daniel Johansson.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.