Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Mordoffrets syster: "Äckligt att uttala sig så"

– Han påstår sig vara oskyldig. Men i mina ögon är han skyldig, jag tycker att det är äckligt att uttala sig så. Det säger Emma Hassellöf, syster till den unga kvinna som mördades vid trippelmordet, som reaktion på intervjun med den dömde mördaren Martin Saliba.

För Emma Hassellöf är såren långt ifrån läkta och hon påminns ständigt om sorgen över sin förlorade syster. Det skiljde åtta år mellan dem, men de var varandras spegelbilder.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Min lillasyster, det var en minikopia av mig. Vi var väldigt lika, till utseende, beteende och tänk. En del av mitt hjärta tog hon med sig i graven, berättar hon för Bohusläningen.


Det är nu nästan ett och ett halvt år sedan som Emmas lillasyster – som precis skulle fylla 19 – och två unga män sköts till döds på Bävedalsvägen av bröderna Mark och Martin Saliba. Smärtan Emma Hassellöf känner har inte mildrats under den tid som förflutit, snarare tvärt om.

– Jag mår sämre nu än vad jag gjorde innan. För då var man uppehållen av rättegången, man hann inte riktigt bearbeta alla känslor. Jag sitter här just nu med mitt barn som frågar efter sin moster och svåger, jag försöker förklara att de är i himlen, säger hon.

– Man får inte in detta i vardagen, det är en riktig kamp. Sen blir det extra påtagligt när sånt här händer.


Hon syftar på den nyligen publicerade intervjun med den yngre brodern Martin Saliba, som fortfarande hävdar sin oskuld. Han säger också att han saknar sina vänner, de två män han dömts för att ha varit med och mördat.

– Det är klart att man blir upprörd av att läsa. Han är dömd och sitter och säger att han saknar dem, när det är vi som saknar våra anhöriga, säger Emma Hassellöf.

– Han påstår sig vara oskyldig. Vad han har gjort på platsen eller inte kan jag inte uttala mig om, det är bara de som vet. Men i mina ögon är han skyldig, jag tycker att det är äckligt att uttala sig så.

Vad hade du velat att han skulle säga?

– Det som jag vill veta är vad som har hänt. Vad är det frågan om, varför avrättade de tre människor som de kände?

– Men jag kommer aldrig att få reda på detta. Mark säger inte ett ord och Martin drar sin historia. Det är nog det som är det jobbigaste, att inte få veta varför.


Att Martin Saliba befinner sig i Libanon är inget hon förvånas över, det är vad hon har misstänkt hela tiden. Han försvann från den pågående rättegången i januari och blev då internationellt efterlyst. I juni bekräftade polisen att han befann sig i Libanon, och att de libanesiska myndigheterna inte tänkte lämna ut honom till Sverige.

– Det fick vi reda på när vi läste på Facebook. Vi satt och fikade när det kom ut den dagen och min mamma såg det. Vi känner oss svikna av polisen att vi fick läsa det där i stället för att bli informerade av dem som de hade lovat.

I intervjun berättar Martin Saliba om sitt liv i Libanon, att han har ett arbete och en bostad och trivs, men att han saknar Sverige.

– Jag ser Martin som svensk, det här är hans land oavsett vad andra påstår. Det är även vad han säger, han känner sig som invandrare i Libanon. Han känner sig kanske säkrare för polisen men han känner sig fortfarande inte helt säker. Psykiskt tror jag att han mår dåligt. Men han kommer aldrig att må lika dåligt som jag gör.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.