Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Uppmanar till längre perspektiv. Forskaren Leif Lithander arbetar för att skydda den vitryggiga hackspetten, och den biologiska mångfalden. Bild: Kajsa Sjölander

Med fågelperspektiv på planetens tillstånd

Människan tänker kortsiktigt och är inte så speciell som hen gärna vill framställa sig. Det menar forskaren Leif Lithander från Mölndal som har ett fågelperspektiv på det mesta.

Fåglarna minskar i antal och människorna ökar. Att det börjar bli för mycket folk på jorden är inget Leif Lithander räds att yppa. Som 65-årig biolog har han upplevt hur människan förändrat planeten i en rasande takt. 
– Under en 80-årings livstid har jordens befolkning fördubblats två gånger. Jag funderar ofta på varför Hans Rosling aldrig sa att jordens skenande befolkning riskerar att göra så att ekosystemen kollapsar, för han måste ju ha sett det. Under 60-talet använde människan 70 procent av ekosystemet, nu använder vi 150. 

Lithander lutar sig tillbaka på stolen vid mötesbordet i den lilla röda stugan i Gunnebodal. Torpet är säte för Naturskyddsföreningen i Mölndal, där Lithander har varit styrelseengagerad under många år.
– Det är inte konstigt att fåglarna har problem, säger han och tillägger sedan: 
– Människan vill gärna framställa sig själv som en överstående art eftersom vi kan planera, samarbeta och kommunicera, men det gör fåglar också.

Som naturintendent på Göteborgs naturhistoriska museum och specialist på fåglar, har Lithander ett kunnande som sträcker sig till tidernas begynnelse. Han ser dagens kalhyggesavverkning som ett historiskt experiment som kan få oanade konsekvenser. 
– Vår natur utgör ett dynamiskt kretslopp som utvecklats under miljarder år. Nu kalhugger man skogen och räknar 40 år framåt i tiden utifrån ekonomi, det visar på en vettlös brist på perspektiv.
Under många år har Lithanders forskarlupp varit inställd på tillståndet för den vitryggiga hackspetten, en kräsen specialist som i stort sett bara äter larver från gamla döda lövträd. 
Arten är intressant att studera eftersom det finns flera hundra hotade växt- och djurarter som är beroende av samma slags skogsmiljöer.
– Dagens jord- och skogsbruk ställer till det för fåglar som är beroende av de ekologiska processerna i landskapet. I skogar där alla nio hackspettsarterna finns kan även 60 andra fågelarter leva. 

Sedan 1995 stöttar Naturskyddsföreningen uppfödningen av vitryggiga hackspettar i fångenskap på Nordens ark i Sotenäs. Hittills har ett 100-tal hackspettar släppts ut i ännu intakta gammelskogar runt om i landet. 
– Skogsindustrin har lovat att spara och återskapa skogsmiljöer som den vitryggiga hackspetten trivs i, men bara så länge hackspetten finns kvar. Det är lite av ett moment 22. Utan projektet på Nordens ark hade arten säkerligen dött ut i Sverige. 
Trots att utvecklingen pekar mot en del elände, finns det hopp om framtiden, menar Lithander. 
– Havsörnen är ett bra exempel på att engagemang och kunskap kan rädda en art från utrotning. Eldsjälar behövs inte bara för fåglarna. De behövs för att förändra stora sammanhang, som vårt beroende av oljan exempelvis.