Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

May-Britt och hennes make Lennart har fått avbryta många besök på grund av starka parfymdofter, blomdofter och rök.

May-Britt har levt med KOL i 25 år

När May-Britt haft tre lunginflammationer efter varandra började hennes läkare undra över orsaken. – Hon gjorde många tester, hon gav sig inte, säger May-Britt.

Året var 1992 och sjukdomen kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, var relativt okänd. May-Britt fick diagnosen och tre mediciner som hon skulle ta dagligen, men förstod inte då hur allvarlig sjukdomen egentligen var.

– Jag hade börjat få ont av rök och tålde inte starka parfymer. Men jag kunde cykla och rörde på mig mycket, säger hon till Hallands Nyheter.

May-Britt och hennes man Lennart sitter vid köksbordet i sitt hus bara 300 meter från havet. Det är snart jul och de kikar ut genom fönstret på en livlig ekorre som ofta hälsar på. De ler medan hunden Bella som håller dem sällskap är helt omedveten om konkurrenten.

Läs också: Studie: Dubbel kolrisk för kvinnor

De flesta som får KOL är rökare, men varken May-Britt eller hennes man Lennart har rökt. Däremot har May-Britt vistats i rökiga lokaler. Hon är ekonom och arbetade bland annat många år på bank, på den tiden rökte många inomhus.

– Vi hade tre kamrerer efter varandra som var storrökare, och kunderna som kom in rökte, ja alla rökte. Rökrum fanns inte, minns hon.

KOL är en lungsjukdom som beror på att lungorna har skadats, bland annat så att luftrören blir trängre än normalt. Det är svårt att andas, orken och kraften tryter. Hela kroppen påverkas.

– Sedan förkylningen för en månad sedan har jag varit mycket sämre. Jag försöker gå en promenad varje dag, men det går väldigt sakta och jag kan inte gå i uppförsbackar. Då hostar jag mycket. Men jag behöver ingen syrgasapparat.

Genom åren har sjukdomen begränsat May-Britts liv. Hon och maken har slutat gå på teater på grund av alla parfymer, och cigarettröken satte förr stopp för många restaurangbesök.

– Ofta när man begärde rökfritt, så blev man bara placerad i en rökfri del av ett rum. Det hjälpte ju inte.

Rökförbudet som infördes på allmänna platser, oftast inomhus, 2002 välkomnades av May-Britt.

– Men alla starkt doftande parfymer gör att jag ändå har undvikit många saker. Den största sorgen är nog att jag inte kan gå på uppvisningar i gymnastiken och skolan som mina barnbarn är med i, säger May-Britt och ser ledsen ut.

2000 gick May-Britt med i hjärt- och lungsjukas förening i Falkenberg. Anledningen var att hon ville börja spela boule.

– Det var först då jag förstod vad det var för sjukdom jag hade. Där fanns sådana som var väldigt illa däran. Jag hade inte kopplat ihop min diagnos kroniskt obstruktiv lungsjukdomen med KOL, som fortfarande var ganska okänd.

May-Britt kan inte nog lovprisa HjärtLung i Falkenberg som hon periodvis varit mycket aktiv i.

– Den har hjälpt mig så mycket. Det är en fantastisk förening där vi hjälper och stöttar varandra. Det är många kramar.

KOL är en sjukdom som ökar dramatiskt. I dag uppskattas en halv miljon svenskar ha den, men bara en av fem beräknas ha fått någon diagnos. Varje år dör 2 800 svenskar i KOL.

May-Britt har trots att hon fått lägga om sitt liv på grund av sjukdomen inte varit allvarlig oroad förrän nu. Sedan sista förkylningen har hon känt sig lite deprimerad.

På frågan om hon inte tycker att det är orättvist, att hon som aldrig har rökt, har drabbats av KOL, funderar hon en kort stund.

– Nej, om jag hade rökt hade jag kanske varit mycket sämre, kanske inte levt. Och genom att jag fick diagnosen tidigt har jag fått bra mediciner i tid.