Den 22 oktober 2015 gick den 21-årige Anton Lundin Petterson in på Kronans skola, beväpnad med ett svärd. Han dödade tre personer.
Läraren Nazir Amso, elevassistenten Lavin Eskandar och den 15-årige eleven Ahmed Hassan föll offer i det hatbrott som skakade hela Sverige. Säpo valde alltså att klassa attacken som ett hatbrott och inte ett terrorbrott, då det låg tydliga hatbrottsmotiv bakom dådet. Efter en husrannsakan hos gärningsmannen kunde man konstatera att han hade valt offren efter hudfärg.
Läraren Marie Kide befann sig på skolan vid attacken men klarade sig undan. Men nu har ytterligare en tragedi drabbat skolan. I fredags fick vi beskedet av att Marie Kide blivit terrorattacken på Drottninggatans femte dödsoffer.
Öppet brev
I ett öppet brev i Facebookgruppen "#jagärhär"har skolans rektor Djeno Mahic hyllat sin bortgångna kollega, som SVT Väst var först med att rapportera. Han skriver bland annat:
"En av dem som bidragit till att vi rest oss var vår Marie. Alltid med leende på läpparna och snälla och uppmuntrande kommentarer. Vitsig och skämtsam. Genuint god!"
– Marie var en av dom som gjorde allt för att skolan skulle återhämta sig efter dådet på Kronan. Hon såg till att vi skulle hålla fokus på det som var viktigt – eleverna. Och hon såg till att vi stöttade varandra, berättar Djeno Mahic för till SVT.
Han skriver också i brevet om sorgen efter Marie.
"När nyheten, om att hon var en av dem som drabbats av terrordådet i Stockholm nådde oss var det svårt att tro. Att det var overkligt...omöjligt....tyvärr stämde det. Det finns inga ord som kan beskriva den bestörtning som vi känt och känner. Att en person kan drabbas av , genom historiens två värsta händelser, av två terrorattacker i Sverige. Två terrorattacker med grunder i två olika ideologier med en gemensam nämnare: radikalisering."
Till SVT säger han:
– Det är samma typ av sorg som det var 2015. Alla som fallit offer för terror kan känna igen sig i den här sorgen. Terror har varken etnicitet eller nationalitet. De som utför de här sakerna blir radikaliserade på olika sätt.
Läs hela brevet här nedan.
Idag har det varit sorgens dag på Kronan. Ännu en vän, kollega och älskad lärare lämnade oss. För många, däribland mig själv, blev dagen en stark påminnelse om den 22 oktober och terrorattacken mot Kronan. Sorgen som många av oss som drabbades då bär på är djupt rotad. Vi kommer att bära den med oss resten av våra liv.
Ändå har vi tillsammans lyckats, i olika grad, hitta tillbaka till vardagen och livsglädjen. Kronan reste sig och blev om möjligt ännu starkare!
En av dem som bidragit till att vi rest oss var vår Marie. Alltid med leende på läpparna och snälla och uppmuntrande kommentarer. Vitsig och skämtsam. Genuint god!
När nyheten, om att hon var en av dem som drabbats av terrordådet i Stockholm nådde oss var det svårt att tro. Att det var overkligt...omöjligt....tyvärr stämde det. Det finns inga ord som kan beskriva den bestörtning som vi känt och känner. Att en person kan drabbas av , genom historiens två värsta händelser, av två terrorattacker i Sverige. Två terrorattacker med grunder i två olika ideologier med en gemensam nämnare: radikalisering.
Marie har genom sitt arbete och engagemang motverkat dessa krafter. Både som lärare, politiker och medmänniska. Jag visste inte att Marie var medlem i gruppen, men det förvånade mig inte ty hon var sådan. Gjorde allt som var i hennes makt att sprida det goda.
Vänner, vi skall fortsätta kampen för det goda! För det godas skull och för att hedra minnet av Marie!
