Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
De nu föreslagna stationerna. Utanför denna karta, i Skåne, tillkommer Hässleholm, Lund och Malmö.

Mölndal ser ut att gå miste om höghastighetstågen

Mölnlycke, Landvetter flygplats och Borås är, vid sidan av Göteborg, de västsvenska orterna som kan få stationer när Sverige får sin första höghastighetsjärnväg.

En historisk process inleddes på måndagen. Då presenterade den så kallade Sverigeförhandlingen vilka tretton orter och platser som är med i den första förhandlingsrundan om att få stationer utmed höghastighetsjärnvägen som planeras mellan dels Stockholm och Göteborg, dels Stockholm och Malmö.

Ökad befolkning, ökat bostadsbyggande och möjlighet att utveckla nya miljöer väntas i de kommuner som får stationer. Beskedet i går möttes därför av jubel hos vissa, burop hos andra.

Härryda föreslås få två stationer, en i Mölnlycke och en vid Landvetter flygplats.

– Intressant och bra att vi får vara med. En viktig sak som framkom på presentationen var att man behöver se över kapacitetsbehovet på sträckan mellan Borås och Göteborg. Det är något vi i stråket arbetat tillsammans för länge. Nu får vi se hur vi kommer vidare och vad som står i vårt förhandlingskuvert, säger Per Vorberg (M), kommunalråd i Härryda kommun.

Borås får förstås en station men där är man inte lika nöjd. Det alternativ som Sverigeförhandlingen gett som bud till Borås innebär att tågen leds in i stan via en tunnel, med en station i ytläge ungefär vid den nuvarande och att trafiken sedan leds vidare i ytläge från centrum ut mot Knalleland. Det alternativet skulle innebära att flera byggnader, däribland nyombyggda Simonsland och delar av högskoleområdet, skulle behöva demoleras för att göra plats åt järnvägsspåren.

– Det här alternativet är otänkbart för oss, säger kommunstyrelsens socialdemokratiske ordförande Ulf Olsson till P4 Sjuhärad.

I Bollebygd var man inte heller glad.

– Vi har jobbat för en station för regional snabbtrafik under många år. Nu blir det inte så och det finns självklart en besvikelse hos oss nu, säger kommunchef Anders Einarsson efter beskedet.

– Men framtidstron är stark i Bollebygd. Kommunen är attraktiv och vi kommer fortsätta att växa och hitta andra lösningar på bra kollektivtrafik och jobba med det, fortsätter han.

I Göteborg är kritiken mjukare. Man ser stora frågetecken i förslaget just nu, men tror att förhandlingarna kommer att räta ut dem.

– Det finns en hel del otydligheter. I Göteborgsregionen har vi sett att det behövs en station i Mölndal och den är inte med, det framgår heller inte varför den inte är med, säger Johan Nyhus (S) kommunalråd i Göteborg med ansvar för trafikfrågor.

Ett annat frågetecken är kostnaden. Staten kommer att medfinansiera utbyggnader i kommunerna, till exempel kollektivtrafik. Det framgår inte i dag vad kostnaden blir. Utöver snabbspåren mellan storstäderna, tycker han att sträckan mellan Göteborg–Borås samt Göteborg–Landvetter är särskilt viktiga. Nu väntar ett intensivt arbete, men Nyhus (S) är positiv.

– Vi har lite is i magen för det kommer bli ganska intensivt. Det är viktigt att det här inte går så fort att vi missar saker, det måste förankras i kommunstyrelsen och i Göteborgarna, säger han och fortsätter:

– En del frågetecken kan inte staten reda ut utan att vi i kommunerna sitter ner och samtalar. Och kommer vi göra nu, en bra lösning i Göteborg kan vara en dålig för någon annan, säger Johan Nyhus (S).

Nu fortsätter diskussionen mellan de berörda kommunerna inför nästa stora träff med Sverigeförhandlingen i mars. Förhandlingarna, som ska avgöra vilken sträckning höghastighetsjärnvägen ska ha, var stationerna ska ligga, hur många bostäder som ska byggas och vem som ska betala, ska slutredovisas i december 2017. Men det är inte förrän 2035 som höghastighetståget beräknas vara i bruk.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.