Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Miljöstrategen Andreas Svendsen arbetar för att öka den biologiska mångfalden på det forna tippområdet i östra Mölndal bland annat genom att bygga Sveriges största insektshotell. Bild: Martin Björklund

Mäktigt insektshotell tar naturen till tippen

Med slåtterängar, vilda bin och Sveriges största insektshotell ska Kikåstippen i Mölndal få nytt liv.

I nära 40 år, till och med 1974 kastades Mölndalbornas hushållsavfall på Kikåstippen. Därefter förlades där mycket material, som i dag återvinns, i stora högar. Brödrostar och cyklar kunde samsas om utrymmet med byggmaterial och trädgårdsavfall. Men 2008 var det helt över. Då upphörde det 30 hektar stora området, inkilat mellan skogsområden med höga naturvärden, att vara deponi för bygg- och rivningsavfall.
– Sedan dess har vi bara tagit emot rena schaktmassor. Vi har i flera år arbetat med en slutdäckning som ska vara helt klar 2018, säger Andreas Svendsen, miljöstrateg på tekniska förvaltningen.

Så vad göra med ett stort område som inte kan bebyggas? Efter diskussioner och utredningar beslutades 2013 att skapa ett grönområde med slåtterängar som i sin tur ska öka andelen insekter och fåglar och skapa förutsättningar för ökad mångfald.
– Mölndal har valt att vara lite progressiva i sitt sätt att återställa den här tippen. Istället för att lägga igen den och så gräs så väljer de att göra aktiva åtgärder för att öka den biologiska mångfalden vilket är positivt, säger Jennie Niesel, naturvårdshandläggare vid länsstyrelsen som beslutat ge Mölndals stad 300 000 kronor i LONA-bidrag för åtgärderna på Kikåstippen.

Mölndals stad har gått in med lika mycket och i maj förra året fröbesåddes de första delarna av området. Nästa vår är tanken att premiärvisa ett cirka 16x3 meter stort insektshotell.
– Jag har inte kunnat hitta något större i Sverige, inte i världen heller för den delen, säger Andreas Svendsen.
Varför så stort?
– Det ska ge plats åt insekter, bin, fåglar och fladdermöss och på toppen tänker vi bygga ett 5–6 meter högt torn för svalor. Om folk ska komma hit och titta så måste det finnas något att se. Det är viktigt att många förstår betydelsen av biologisk mångfald och att det går att skapa samma förutsättningar, fast i mindre skala, i alla villaträdgårdar.Dessutom har det på flera platser redan skapats så kallade bibäddar, tänkt som bosättning för pollinerande vildbin.
– Lockar vi hit fler bin kommer även andra insekter hit. Och då kommer också fjärilar och fåglar.

Under GP:s besök syns framför allt kråkor, kajor och fiskmås. Men om allt följer planen hoppas Andreas Svendsen att det går att se ett tydligt resultat år 2020.
– Vi ser det här som ett långsiktigt projekt, ängar kommer det att bli på sikt och därifrån får vi testa oss fram.