Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/7

Kvinnojourer slår larm: "Vi går på knäna"

Barn i skyddat boende blir ofta utan skolgång i flera månader. Men bristen på skolgång drabbar inte bara barnen. Mammorna som lever skyddat får inte tid att läka och jourpersonalen får agera barnvakter – på bekostnad av ordinarie arbetsuppgifter.

På Kriscentrum för kvinnor, ett av Göteborgs skyddade boenden, har 32 barn i skol- eller förskoleålder bott mellan januari och juni månad. Av dem har 13 stycken blivit utan skolgång i mellan två till fyra månader.

– Det är ett stort problem att vi har barn som kan bo här i fyra månader utan skolgång. De blir väldigt, väldigt understimulerade, konstaterar Anna-Karin Larsson, kurator på Kriscentrum för kvinnor.

"De får en halvtimmes leklektion per dag"

Anna-Karin Larsson beskriver en situation med barn som är skadade av våld, är understimulerade och hyperaktiva, och mammor som samtidigt mår extremt dåligt. Jourpersonalen gör sitt bästa för att avlasta mammorna och ge barnen en meningsfull vardag trots avsaknaden av skolgång – men det räcker sällan till.

– Vi har en lekpedagog, men det är inte tillräckligt för att barnen ska få den stimulans och pedagogiska verksamhet de behöver. Det de får är kanske en halvtimmes leklektion per dag. Ibland försöker vi ta ut barnen eller ordna utflykter, men det är en resursfråga.

LÄS MER: Barn som lever skyddat blir utan skolgång

Den mamma som tvingas ta tillflykt i ett skyddat boende tillsammans med sina barn befinner sig i en svår situation med stora stödbehov. Ofta måste hon passa en strid ström av möten med socialtjänst, rättsväsende och polis. Utan tillgång på organiserad barnpassning måste mamman många gånger då ta med sig barnen.

– Det kan ta en halv dag att göra en polisanmälan, till exempel. Det händer att polisen ringer och skäller ut oss på boendet sen, "du fattar väl att de inte kan ta med barnen hit?". Men var ska de ha dem då, frågar sig Anna-Karin Larsson.

Krävs fem till tio timmars barnvakt i veckan

Utöver juridiska åtaganden finns det nästan alltid även ett dåligt mående att ta itu med. Samtal med psykolog och samtalsterapeuter på boendet är det som får stryka på foten i kampen att få livspusslet att gå ihop. Enligt Christin Weikel på Kvinno- och tjejjouren ADA krävs det fem till tio timmars barnvakt per vecka för att en mamma som lever skyddat ska få möjlighet att delta i de möten hon behöver.

– Det blir väldigt svårt som mamma att tillgodogöra sig det stöd man har rätt till. Vi kan inte avsätta tillräckliga resurser för att det ska bli bra för de här kvinnorna, säger hon och fortsätter:

– Det är ett jätteproblem. Det finns ingen instans som står för barnpassning, kvinnan får lösa det själv på något sätt. Hon har ingen egentid överhuvudtaget och mitt i det är man samtidigt i en jäkligt svår situation.

"Vi försöker lappa och laga"

Anna-Karin Larsson uppskattar att runt hälften av barnen på Kriscentrum för kvinnor stannar hemma på boendet om dagarna. Om det finns många barn samtidigt på boendet finns det inte möjlighet för personalen att bistå med barnpassning och samtidigt sköta de ordinarie arbetsuppgifterna.

Anna-Karin Larsson efterlyser mer resurser och mer personal. Idealet vore en organiserad barnpassning eller pedagogisk verksamhet.

– Nu under våren har vi haft många barn här. Vi har gått på knäna och lekpedagogen har gått på knäna. Vi försöker lappa och laga. I slutändan blir vi själva jättetrötta och kan inte utföra vårt jobb ordentligt, säger hon.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.