Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/2

Kungälv har satsat på extratjänster – som nu tas bort

Kungälvs kommun har satsat stort på att skapa så kallade extratjänster för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. När åtgärden nu stoppas finns en oro för vad som ska hända när anställningarna avslutas.

Extratjänsterna är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som finansieras av staten och innebär att kommunerna haft möjlighet att anställa nyanlända och långtidsarbetslösa under max två år. Kungälvs kommun har arbetat hårt för att hitta platser inom verksamheten ända sedan 2016.
– Vi tyckte att det här var mer fördelaktigt än andra stöd. Det handlar om att minska utanförskapet, säger Ulf Hesslind, chef på arbetsmarknadsenheten.
Totalt har kommunen anställt 100 personer genom extratjänster och vid årsskiftet var det 80 som hade anställningsformen, vilket är många fler än i andra kranskommuner runt Göteborg. 

Senada Alijagic är verksamhetsledare på arbetsmarknadsenheten och har drivit processen. Hon betonar att enligt regelverket ska personerna vara extra händer inom välfärden och inte ersätta ordinarie personal. 
– Vi lyckades med uppdraget genom bra samverkan mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. Inför en anställning har målet varit tydligt, att driva utvecklingsprocesser för att de här personerna ska bli anställningsbara på den reguljära arbetsmarknaden. Det har också varit viktigt att verksamheterna sett det som en möjlighet att hitta kompetenta medarbetare.  

En av de verksamheter som haft flera personer anställda genom extratjänster är kommunens måltidsservice. Där har de jobbat med den så kallade KUB-modellen, framtagen av Validering väst. Syftet är att på ett metodiskt sätt hjälpa arbetstagare att utvecklas ett steg i taget. Marie Samuelsson, tillförordnad enhetschef på måltidsservice, ser flera fördelar med arbetsmarknadsåtgärden.
– Det blir ett mervärde både för den ordinarie personalen och de som har extratjänster. Många av dem som varit hos oss har gått vidare till utbildningar och vi hoppas att en del kan få ett fast arbete här i framtiden.

Raghdaa Hesso, som kom från Syrien till Sverige 2015, är en av dem med extratjänst inom måltidsservice. Hon arbetar i tillagningsköket på Thorildskolan och trivs bra.
– Alla är jättesnälla och jag får träna mycket på att prata svenska. Det här är mitt första jobb och jag skulle vilja fortsätta arbeta i kök, säger hon.
Genom extratjänsterna har två personer fått fast tjänst inom Kungälvs kommun, några har nu en annan anställningsform och en del har gått till yrkesutbildningar. Trots att relativt få fått fast jobb tycker Ulf Hesslind att reformen fallit väl ut.
– Man vet att det i genomsnitt tar cirka 7–8 år för nyanlända att få arbete, kan vi halvera tiden har vi gjort stor skillnad. För familjer som kommer hit är det också viktigt för barnen att se att mamma och pappa går till jobbet.

Extratjänster har dock kritiserats en hel del, bland annat av borgerliga debattörer, som anser att det är en ineffektiv och dyr åtgärd. Som en följd av stadsbudgeten, som riksdagen klubbade i december förra året, har Arbetsförmedlingen beslutat att inte anvisa nya personer till extratjänster från och med 1 januari i år. De som redan har extratjänster får däremot fortsätta under sin anställningsperiod. 
– Både verksamheter och anställda tycker att det är beklagligt att den här möjligheten försvinner. I förhållande till vad utanförskap och arbetslöshet har för påverkan på den enskilde individen och samhället i stort, i form av insatser och kostnader, är extratjänster en bra åtgärd som förebygger utanförskap och ökar möjligheterna att få ett arbete eller gå en utbildning, säger Senada Alijagic.
I dagsläget pågår dialog kring möjligheterna att behålla de som har extratjänster genom alternativa anställningsformer. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.