Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Jonas ger plats för personlig utveckling

Fritidsgårdarna är inte längre bara en plats för tillfällig förströelse. Sedan Jonas Agdur på fritidsförvaltningen i Mölndal tog över ansvaret för åtta år sedan har de blivit en plats för målmedveten personlig utveckling. Nu har han fått 1,8 miljoner i EU-stöd.
- Man hade ingen klar idé om vad man skulle göra och varför. Det var en salig blandning av svävande ideologiska paroller och metodtips som gjorde fritidsledarna väldigt vilsna och splittrade, förklarar Jonas Agdur den gamla situationen för fritidsgårdarna, som dock fortfarande finns kvar på många håll i landet.
Han är avdelningschef på fritidsförvaltningen med ansvar för fritidsgårdarna och har själv en gedigen erfarenhet av arbete med ungdomar och gårdar bakom sig. Så han vet vad han talar om.

Felet, enligt Jonas Agdur, är att man aldrig frågat sig vad ungdomarna ska uppleva på gårdarna och varför. Vad ska hända med dem på gården? Och hur ska man bäst använda de 15,5 miljoner kronor per år som fritidsgårdarna i Mölndal kostar?
För att få en grund att stå på och verktyg för att utvärdera verksamheten startade han för några år sedan ett nätverk, Keks, som står för Kvalitet och kompetens i samverkan. Det har i dag spridit sig långt utanför Mölndals gränser och har medlemskommuner från Malmö i söder till Ånge i norr. Och det är ständigt nya som är nyfikna och vill ansluta sig.

Möjlighet att ta ansvar
Genom Keks har målet med verksamheten förskjutits från att tillhandahålla spridda aktiviteter till en plats för personlig utveckling.
- Ansvarstagande och delaktighet är våra hörnstenar. Genom att få möjlighet att påverka, ta ansvar och uppleva att man är en resurs i verksamheten kan man också utvecklas, förklarar Jonas Agdur.
Det har helt skjutit perspektivet från vad man gör till hur man bedriver verksamheten.
- Vi kan fortfarande driva caféverksamhet och ordna biljardturneringar. Men vad man gör är egentligen ointressant. Nu är aktiviteterna i stället ett verktyg i ett socialt arbete. Fritidsgårdarna ska vara en plats där ungdomarna kan växa, säger Jonas Agdur entusiastiskt. Och det gör man genom ansvarstagande och inflytande.

Enligt Jonas Agdur finns det ett stort behov för ungdomar att ha en arena, bortkopplad från skolans och familjens krav och begränsningar, där de kan påverka, fungera i grupp och där deras kompetens tas till vara. Fritidsgården ska vara en sådan arena.
Ett resultat är bland annat att projekten som bedrivs inom gårdarnas väggar ser helt annorlunda ut idag.
- Allt är möjligt, hävdar Jonas Agdur bestämt.
Det kan handla om ett projekt för att ta reda på hur ungdomar i andra länder har det och där en resa utomlands ingår som del, till att ordna ett seminarium för politiker, tjänstemän och ungdomar om ungdomars hälsa (se GP den 8 maj). Men biljardbordet får givetvis stå kvar i alla fall. Poängen är att drömmar och idéer ska kunna förverkligas och fritidsledarnas roll blir att hjälpa ungdomarna hela vägen fram.

Föråldrad utbildning
Men ansvarstagande och delaktighet är också det svåraste att förverkliga, har det visat sig. För att hjälpa fritidsledarna med det har Jonas Agdur och Keks nyligen fått 1,8 miljoner i EU-stöd för att avlöna två handledare under några års tid. Och där kommer vi in på kompetensen. Nätverket Keks står också för mycket av fritidsledarnas kompetensutveckling. Och den behövs. För egentligen är fritidsledarutbildningen föråldrad, enligt Jonas Agdur, och alls inte anpassad till de nya behoven där fritidsledaren inte längre ska vara den som fixar aktiviteter och informerar om drogers skadlighet utan snarare ska vara en person som väcker ungdomars lust och idéer och klarar att hjälpa dem att genomföra dem. Ingen lätt uppgift.
- Vi har faktiskt inlett ett samarbete med folkhögskolorna i Ljungskile och Göteborg om vilken kompetensprofil som behövs, säger Jonas Agdur.

Har fått extra pengar
Och resultatet av Keks verksamhet. Vad har hänt? En hel del visar det sig. Fritidsledarna har blivit mycket nöjdare i sin yrkesroll, ungdomarna är nöjdare och allt fler kommer till gårdarna. Genom att verksamheten nu kan granskas, resultat mätas och jämföras, så fattar även politiker i högre utsträckning vad gårdarna håller på med.
- De har till och med gett oss extra pengar, utan att vi ens bett om det! säger Jonas Agdur.