Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/2

Insatser i utsatta områden ger effekt

Kungälvs kommuns satsningar på att minska utanförskapet har gett resultat. Familjer som är i behov av försörjningsstöd har minskat, framför allt i utsatta områden.

Kungälv är en välmående kommun och ligger ofta över genomsnittet i nationella undersökningar. Men även här finns utanförskap, koncentrerat till vissa områden. För att motverka segregationen klubbades 2016 en social översiktsplan, där framför allt bostadsområdena Komarken och Björkås pekades ut som extra utsatta.

I planen sattes tre mål för så kallat socialt hållbarhetsarbete. Bland annat att utanförskapet ska halveras i de mest utsatta områdena innan år 2020. För att nå dit samlade kommunen cirka 60 olika aktörer, myndigheter, företag och ideella föreningar, som sedan gemensamt genomfört insatser för att stödja både barn och vuxna.Nu presenteras en halvtidsuppföljning som visar positiva siffror inom flera områden. När det gäller försörjningsstöd är den generella minskningen 20,6 procent, vilket motsvarar 133 personer, och i de mest utsatta områdena 32,5 procent, 74 personer.

Även när det målet om att nyanlända ska få jobb eller utbildning, efter den två-åriga etableringsperioden, är trenden positiv. Av de cirka 150 nyanlända som kommer till kommunen om året fick 74 procent av de vuxna arbete eller utbildning 2017 och hittills i år är siffran 100 procent. 
Miguel Odhner (S), kommunstyrelsens ordförande i Kungälv, är glad över att satsningarna gett effekt.
– Vi har prioriterat det här, vågat satsa pengar och slitit hårt och nu ser vi ljuset i tunneln. Det känns väldigt roligt. Det är ganska coolt att nya medborgare i Kungälv får jobb. 

Det sociala hållbarhetsarbetet har också ett tydligt ekonomiskt perspektiv. Kommunledningen vill ta reda på hur mycket det egentligen kostar när barn hamnar i utanförskap och hur mycket samhället kan tjäna på att undvika det.
I uppföljningen beräknas de tidiga insatserna, som främst riktar sig till barn och ungdomar, ge besparingar för Kungälvssamhället på cirka 30 miljoner kronor. Räknas kostnaderna bort blir vinsten för kommunen omkring tio miljoner, enligt beräkningar som gjorts i samarbete med SKL.
– Kan vi göra rätt från början kan vi rita om hela den samhällsekonomiska kartan, säger Miguel Odhner.

En av satsningarna är Solrosen i Komarken, en mötesplats för nyanlända kvinnor och barn. Två gånger i veckan träffas gruppen för att umgås och få stöttning. Kvinnorna pratar bland annat om disciplin i skolan och hur de kan hjälpa barnen att klara av studierna. Matina Larsson är kursledare på Medborgarskolan och jobbar på Solrosen. Hon betonar vikten av arbetet.
– Vi ser varandras styrkor och lyfter varandra. Jag vill att kvinnorna ska ha mål och drömmar och jag ser hur de utvecklas.
Några av dem som besöker Solrosen har redan arbete eller praktiserar. Farida Aldhaheri, som läser barn- och fritidsprogrammet, hoppas på att snart få ett jobb.
– Solrosen betyder väldigt mycket för mig. Vi delar erfarenheter och blir som en familj här, säger hon.