Fyrtio minuter från Nzega i västra Tanzania, med bil på sandiga vägar nästan rakt ut i ett bushliknande, torrt landskap, har drygt fyrtio kvinnor samlats i byskolan i Kili. Med i klassrummet finns också Ingela Gillqvist och Lisbeth Alm från föreningen Tanzaling och så rummets ende man, Dr Nassib Msuyu, läkare och aidskoordinator på distriktssjukhuset i Nzega, det enda sjukhus som finns för de närmare 600 000 invånare som bor i denna västra och fattiga del av Tanzania.
Seminariet är det första i en rad av informationsträffar inom projektet Mamaid som drivs av Tanzaling, en vänförening mellan Tanzania och Alingsås.
–Idén om Mamaid är sprungen ur att vi ville göra något för kvinnor. Vi såg att mödrarna hamnade utanför; barnen fick utbildning, männen fick det, men inte mammorna som har en så viktig roll i Tanzania – de bär ju mycket av kulturen där! berättar Lisbeth Alm.
Hon är en av de sju alingsåsare som drog igång och nu driver Mamaid. Efter många år som lärare i Sverige började hon och maken Pär år 2000 arbeta på den svenska missionsskolan i Tazengwa strax utanför Nzega. Efter två år hade de inte bara personliga kontakter, de hade också känslan att de måste tillbaka.
–Tanzania känns som hemma, så är det bara. Ganska snart föddes tankar kring att vi är ju lärare och utbildning kan verkligen lyfta ett land.
Resultatet blev föreningen Tanzaling som driver många små projekt i området, till stor del med hjälp de personliga kontakterna.
Samtidigt funderade Ingela Gillqvist i samma banor. Även hon har arbetat många år som lärare och ville omsätta sina erfarenheter så att de gjorde nytta för andra. 2008 följde hon med paret Alm till Tanzania för första gången. Sedan dess har det blivit ytterligare fem resor, flera av dem för att sätta igång och följa upp arbetet med Mamaid.
–Det handlar inte om att vara moder Teresa, det här med att engagera sig i frivilligarbete. Det känns bra för ens egen del och kanske, kanske kan det också göra någon nytta i världen.
Tanken med Mamaid har varit att utbilda kvinnor på deras hemma-plan om aktuella rön kring hiv och aids och att kvinnorna sedan skall föra kunskapen vidare, som ringar på vattnet.
Informationen som kvinnorna i klassrummet i Kilifår denna dag handlar om symptom, vikten av att låta testa sig, hur spridning av hiv går till och hur man skyddar sig
–Stämningen var så glad, förväntansfull och koncentrerad när vi satte igång! En kvinna sade att hon aldrig under sin skoltid fått den här typen av information om hiv och aids, berättar Ingela Gillqvist.
I dagsläget har Mamaid genomfört åtta seminarier liknande det i Kili, samtliga i byar där invånarna sällan kommer i kontakt med uppdaterad information om sjukdomen.Efter varje seminarium har ett antal kvinnor med extra stor popularitet eller pondus valts ut och dessa har i sin tur informerat män och kvinnor i byråd, skolor, kyrkor, tonåringar, kvinnogrupper och andra grupperingar. Hittills har sammanlagt närmare 9 000 personer på detta sätt nåtts av informationen.
Men fortfarande är Mamiad är ett litet projekt i ett stort land med enorm fattigdom. Både Lisbeth Alm och Ingela Gillqvist inser att det kan ses som en liten droppe i havet.
–Men vi tror att det har betydelse. Vi får sådan respons, det här projektet föder så mycket glädje! Kvinnorna växer med uppgiften och känner sig starkare när de får utbildning och inser sina mänskliga rättigheter, menar de.
Pengarna till Mamaid samlas helt och hållet in från föreningens medlemmar i Alingsås. Grundtanken är hjälp till självhjälp. Visionen är att även Mamaid i framtiden skall bli ett självgående projekt där alla 174 byar i Nzega-området skall genomföra liknande seminarier, utan inblandning av Tanzaling.
