Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

1/3

Hittade skelettdelar i kompost

Sjuårige Sixten skulle leta efter golfbollar, hittade mänskliga kvarlevor.

När sjuårige Sixten från Lund var på semester på Skaftö tog han tillfället i akt att leta efter golfbollar i närheten av Skaftö golfbana. Han tittade sig också runt omkring vid den närbelägna kyrkogården. Då hittade han mänskliga kvarlevor i en kompost, skriver bohuslaningen.se.

– Jag tycker verkligen att detta är makabert, säger Johan Holgersson, pappa till sjuåriga Sixten.

Den här sommaren valde familjen Holgersson från Lund att ha semester på Skaftö. Att leta efter golfbollar var något som sjuårige Sixten ägnade sig åt då och då.

– Min son tycker om att leta efter golfbollar och passade också på att titta i den kompost som ligger alldeles intill korthålsbanan vid Skaftö golfklubb. Det var då som han upptäckte kvarlevorna.

Johan Holgersson, som tidigare arbetat inom vården, upptäckte bland annat ett lårben, höftben och överdelen av en käke. Han är mycket upprörd över att en äldre gravsten kastats in i komposten och betecknar hanteringen som ovärdig.

Tog du kontakt med någon på kyrkogårdsförvaltningen i Lysekil och berättade vad ni upptäckt?

– Nej, det gjorde jag inte. Det fanns inte ens någon att fråga.

Har ni polisanmält fyndet?

– Nej, det har tagit oss tid att smälta detta. Den fråga jag ställer mig är om man får lov att göra på det här sättet. Jag är glad över att jag själv inte har någon anhörig som begravts på kyrkogården nära golfbanan.

Hans Wolfbrandt är kyrkoherde i Lysekils pastorat där även Skaftö församling ingår.

– Att kvarlevor påträffats i en kompost är något som jag har svårt att tro på, svarar han. Det finns strikta regler när det gäller skötseln av kyrkogårdar och gravar. Men det är inte ovanligt att det påträffas gamla kvarlevor från människor när det är utgrävningar vid framför allt äldre kyrkogårdar. Det finns också en ganska bra dokumentation av hur kyrkogårdar ser ut. Men det är inte så att vi har alla uppgifter när det gäller äldre kyrkogårdar.

Martin Brodén är kyrkovaktmästare på Skaftö.

– Det kan hända att kvarlevor från människor följer med när man gräver en ny grav, svarar han. Men det är inte något som jag sett själv.

Det finns ett stort antal regler när det gäller skötsel av gravar, enligt Rolf Bergström, ingenjör på kyrkogårdsförvaltningen i Göteborgs stift.

– En grav finns kvar så länge det finns någon som har ett intresse för detta, säger han. Det kan handla om 25 eller 150 år. Det krav som ställs i lagen är att en grav måste skötas. Det kan man göra själv eller genom att betala en summa till en kyrkogårdsförvaltning varje år.

Om en grav missköts kan det bli aktuellt att återlämna den till kyrkan igen, enligt Bergström. Men det är en process som tar många år och stora ansträngningar görs för att ta reda på om någon vill att graven ska få vara kvar.

– I Sverige är det gravfrid som gäller och det spelar ingen roll hur gammal graven är. Även en grav som är flera hundra år omfattas av gravfriden.

Gravfrid är ett lagfäst skydd som avser kvarlevorna efter en avliden och som innebär att man inte får vanära eller skada dessa eller graven och kyrkogården eller begravningsplatsen.

I Sverige finns det en hel del äldre kyrkogårdar som är flera hundra år. Det är inte ovanligt att det påträffas benbitar, enligt Rolf Bergström.

– Att kvarlevor upptäcks är inget som görs avsiktligt utan något som händer då och då. Vi har haft gravsättningar i Sverige sedan 1100-talet och det är inte konstigt att man hittar kvarlevor från människor. På vissa kyrkogårdar räcker det att man sätter en spade i jorden för att man ska hitta benbitar.

Polisen har inte fått någon information om skelettfyndet på Skaftö. Pia Wignell, inre befäl, säger att det kan bli aktuellt att skicka fyndet på en analys.

– Det skulle kunna vara en brottsplats, det vet man ju inte. Men är det något så får vi åka ut och se till omständigheterna. Skulle man propsa på att det inte var något djur så får man skicka det på analys, säger hon.

Fakta: Gravfrid

• Gravfrid eller griftefrid kan beskrivas som ett lagstagat krav på respektfull handling av en avlidens kvarlevor.

• Den som obönhörligen flyttar, skadar eller skymfligen behandlar ett lik eller en avlidens aska, öppnar en grav eller något annat vilorum kan dömas för brott mot griftefriden.

• Den som fälls för brott mot griftefriden kan dömas till böter eller fängelse i maximalt två år enligt brottsbalken.

Bild: Bild: Ingvar Spetsmark