Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Henåns skola öppnade igen efter omfattande ombyggnad. Ombyggnaden gjorde att skolan blev 164 miljoner kronor dyrare än budgeterat. Arkivbild: Lasse Edwartz

Henåns skola blev nästan dubbelt så dyr

Henåns nya skola kostade 197 miljoner kronor. Men en i flera år stängd skola och byte av ett icke fungerande ventilationssystem gör att den totala kostnaden för hela skolbyggets alla kostnader hamnar på drygt 361 miljoner kronor.

Henåns skola stod klar 2011. Den stängdes 2012 efter att det visat sig att personal och elever blev sjuka av att vistas i lokalerna. Problemet hade uppstått efter att man installerat naturlig ventilation med självdrag i stället för mekanisk ventilation. Efter två år inleddes en omfattande ombyggnad. Nu visar det sig att skolbygget blivit 164 miljoner kronor dyrare än tänkt.

Lars Amlin, tidigare upphandlingschef i Orust kommun och den som utrett turerna kring Henåns skola, försöker nu i en ekonomisk översyn, svara på frågan "Vad skulle en sådan här bra skola kostat om kommunen gjort allt rätt?" 

Och svaret är att den skulle ha kostat cirka 197 miljoner kronor. Enligt Lars Amlin rusade kostnaderna iväg på grund av att kommunens valde utförandeentreprenad, så kallad partnering, i stället för totalentreprenad. Något kommunen enligt Amlin inte hade kompetens eller resurser till. Den totala kostnaden för Henåns skola inklusive bygget, omlokalisering av elever, skolskjuts, projektering och andra åtgärder, hamnade på 361 miljoner kronor. 

Genom att spalta upp kostnaderna för de olika delarna av skolbyggnaden har Lars Amlin kommit fram till att bygget av hus 1 och 2, som var värst drabbade av den dåliga inomhusmiljön, endast skulle ha blivit ett par miljoner dyrare om man installerat mekanisk ventilation i stället för naturlig ventilation. 

Läs också: Kommunen har ändrat sätt att arbeta

De kostnader som i stället fördyrat projektet är kostnader som uppstått efter att skolan fick stänga. Sammanlagt listas merkostnader för omflyttade elever med bland annat skolskjuts, ersättningslokaler och personalkostnader på drygt 47 miljoner kronor, projekteringskostnader, konsultkostnader och avskrivningar på 28 miljoner kronor och åtgärdskostnader på 87 miljoner kronor.
– Vi hade kunnat spara nästan halva kostnaden på 361 miljoner om vi gjort rätt från början, säger Susanne Ekblad, ekonomichef på Orust kommun.

Och det är vad Lars Amlin också kommer fram till.
– Om man hade haft en professionell organisation för projektering hade partnering fungerat väldigt bra, men när man inte har det och alla får springa och leka hur mycket som helst och dessutom saknar styrning då blir det inte bra, säger Lars Amlin.