Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/6

Har gjort film om mannen bakom första colaflaskan

När den första Coca-Colaflaskan skapades stod svenske Alexander Samuelson på patentet. Nu har dokumentärfilmaren Anders Lundin följt hans resa från fattig barnarbetare i Surte till framgångsrik glasblåsare i USA.

Det var när Anders Lundin gjorde en film om Surte glasbruk som han fick upp intresset för Alexander Samuelson, vilket Kungälvs-Posten var först med att berätta. Anders Lundin började göra research och tog kontakt med en släktforskare för att få veta mer om mannen som var med och skapade den världskända flaskan.
– Jag ville bara gräva djupare hela tiden. Vi har fått fram en hel del uppgifter som inte varit kända tidigare, säger Anders Lundin.
Han slår sig ner i en av sofforna i den egna lilla studion hemma i Bohus. I fyra år har Anders Lundin jobbat med dokumentärfilmen och utan att avslöja för mycket om filmen berättar han om Alexander Samuelsons liv. 

Historien börjar i Olseröd, i Kungälv, där Alexander Samuelson föddes 1862. Ganska kort därefter flyttade familjen till Romelanda där pappan Anders drev en kvarn. Men efter några år gick affärerna sämre och familjen var tvungen att flytta igen, den här gången till Majorna i Göteborg. Genom en präst i Carl Johans kyrka, som hade släktingar i Surte, fick Anders senare ett jobb på Surte glasbruk och flyttlasset gick till en liten arbetarbostad på orten.
– När Alexander bara var 11–12 år började han arbeta på glasbruket. Det var fruktansvärda förhållanden, när barnen inte jobbade tillräckligt snabbt kunde de få glödande glas hällt innanför tröjorna. 
Han utbildades till glasblåsare, men i början av 1880-talet fick Surte glasbruk ekonomiska problem och 1883 bestämde sig Alexander Samuelson och hans bror för att göra som många andra och emigrera till Amerika. 

Alexander visade framfötterna och fick jobb på olika glasbruk och han avancerade slutligen till att bli chef på Root glass company i Indiana. Det var där han arbetade när The Coca-Cola Company 1915 utlyste en tävling om att designa deras nya flaska.
– Det fanns många kopior av den gamla colaflaskan och de ville ha en som stack ut och inte var lika lätt att kopiera.
Root glass company vann med sitt kurviga bidrag och som chef på fabriken stod Alexander Samuelson på det första patentet. 
I arbetet med filmen " I Alexander Samuelsons fotspår" har Anders Lundin gjort om Alexanders resa och träffat många intressanta personer längs vägen. Han upptäckte bland annat att gården i Olseröd finns kvar och fortfarande är i familjen Samuelsons ägor. Han fick också kontakt med Preston Root, barnbarn till Root glass companys ägare, och bodde hos honom under sin resa till USA.
– Preston Root berättade vad han hade hört om Alexander, att han var väldigt duktig och pratade engelska med tydlig svensk accent. Han hade även en originalfilm där Alexander var med, det var väldigt roligt att se.

Anders Lundins film, där dokumentärt material blandas med dramatiserade scener, handlar också en hel del om Alexander Samuelsons privatliv. Han gifte sig först med en änka som hade två barn och när hon dog gifte Alexander om sig med sin hushållerska som han fick fyra barn tillsammans med. Alexander Samuelson dog 1934 och Anders Lundin besökte graven i Newark.
– Arbetet med filmen har känts som att resa tillbaka i tiden, det har varit väldigt spännande. Något som varit roligt är alla jag mött, exempelvis forskare, som verkligen brunnit för sitt intresse.
En betydelsefull del av dokumentären är den stora utvandringen på 1800-talet. Anders Lundin fascineras av att så många människor, cirka 1,5 miljoner, lämnade Sverige och han tycker att det finns en hel del likheter med dagens flyktingströmmar.
– Jag insåg att vi är väldigt beroende av varandra när vi kommer till ett nytt land. I de amerikanska städerna växte det upp communities där svenskarna samlades, det är inte så stor skillnad mot i dag.

Var dokumentärfilmen ska visas är ännu inte klart, Anders Lundin förhandlar med tv-bolag både i Sverige och USA. I väntan på besked jobbar han med flera olika projekt, bland annat skriver han manus till en spelfilm om Alexander Samuelsons andra fru Fredrika Schröder.
– Det är två saker jag vill göra innan jag dör, en spelfilm och en dokumentär om Bohus fästning.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.