Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Handikappomsorgen<br>får ris och ros i rapport

Handikappomsorgen i Härryda fungerar i stort sett bra. Det konstateras i en färsk rapport från revisorerna. Men det finns problem, framförallt mellan handikappomsorgens verksamhet och handikapprådet där samarbetet har havererat.
Rapporten, eller "genomlysningen" av handikappomsorgen, som gjorts av revisionsfirman Öhrlings visar att Härryda har "en funktionell organisering, ledning, styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi".
Det är en lång rad positiva omdömen som även bekräftar att omorganisationen på ledningsnivån varit lyckosam och att det finns goda förutsättningar för en positiv utveckling av verksamheten. Men den visar också på en rad brister.

Allvarligast framstår det havererade samarbetet och kommunikationen mellan handikapprådet och verksamheten. I stället för att diskutera principiella frågor har rådet, som består av politiker och representanter för de olika handikapporganisationerna, blivit en arena för personangrepp och enskilda ärenden, enligt rapporten.
Det här måste enligt revisorerna snarast rättas till och handikapprådet måste på nytt definiera vilket uppdrag och roll man har i kommunen, diskutera vilka frågor som ska riktas till politiker respektive företrädare för verksamheten och inte minst ta fram riktlinjer för hur samarbetet ska ske på ett respektfullt sätt. Dessutom föreslår revisorerna att enhetschefer regelbundet deltar på handikapprådets möten och informerar om förändringar som är på gång och diskuterar framtidsfrågor.

- Förut fungerade samarbetet mycket bättre, nu känns det som att ingen lyssnar på oss. Kommunen beslutar en mängd saker utan att fråga personalen, föräldrar, gode män eller oss om råd. Hade man gjort det hade många tragedier kunnat undvikas, säger Britt Nedestam, som representerar föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, FUB, i hanikapprådet.
Hon är också upprörd över att det fattas viktiga beslut utan att hanikapprådet ens informeras.
Politikerna har dock börjat lyssna, menar Britt Nedestam. Nu är hon rädd att de ska tro att allt är bra när rapporten ger en så generellt god bild av handikappomsorgen.

Hennes beskrivning bekräftas av Steinar Walsö Kanstad, vice ordförande i rådet och representant för Handikappföreningarnas samarbetsorgan, HSO.
Att enskilda ärenden tagits upp till diskussion menar de beror på att det inte finns någon annan arena där de kan göra sin röst hörd.
- Vem ska annars påtala brister om inte handikapprådet även kan diskutera enskilda frågor, undrar Britt Nedestam.

Gunnar Carlson, kommunpartiets ordförande, påtalade redan i höstas bristerna i kommunikationen mellan politiker, förvaltning och hanikapprådet. I en motion föreslog han att en översyn skulle göras av arbetsordningen för rådet med målsättning att ge det en verklig roll i den politiska beslutsprocessen. Motionen, som gällde även pensionärsrådet, avslogs under senaste fullmäktigemöte den 19 maj, bara en månad efter att revisorerna kommit med sin svidande kritik.
Elisabeth Sjöberg, verksamhetschef för handikappomsorgen bekräftar revisorernas bild och säger att man haft en diskussion kring vilka frågor som ska lyftas i handikapprådet.

- Det är dock väldigt viktigt att ha ett kommunalt handikappråd och vi är glada och måna om att det finns, säger hon.
- Men visst är det konstigt. Alla har samma mål; de handikappades bästa. Ändå blir det så fel, säger Steinar Walsö Kanstad.