Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/13

Här tas langaren på bar gärning

GP GRANSKAR: Det beskrivs som det moderna knarket – de narkotiska läkemedlen. GP följde med polisen under en knarkrazzia i Alingsås där allt fler beslag görs av läkemedel.

Sjuksköterskan slänger den andra sprutan i soptunnan. Hon packar upp en tredje och tittar på den unga kvinnans arm igen. Sjuksköterskan försöker förgäves hitta ett blodkärl där det fortfarande går att få ut blod. Armarna är så full av gamla injektionsärr att det bildats hårda brosk i armvecken. 
– Testa fötterna. De har jag inte använt lika mycket, säger kvinnan.
Ovanför hennes vrist syns det flera blå prickar från gamla injektioner. Amfetamin, berättar kvinnan. Men det var länge sen. 
Hon har körts till Alingsås lasarett från arresten. För några timmar sedan omhändertogs hon av polis eftersom hon var märkbart påverkad.
– Vad tar du nu för tiden, frågar en poliskvinna.
– Mediciner bara. Jag har slutat med allt det andra, säger kvinnan och börjar rada upp flera narkotikaklassade läkemedel som hon får utskrivet från vården.
Hon berättar att hon nyligen lämnat ett behandlingshem. Hon saknade sin hund.


Inne i polisbussen sprakar polisradion nästan oavbrutet. Insatsledaren och narkotikapolisen Niklas Lindroth är den som svarar på anropen. Bredvid honom i förarsätet sitter kollegan Daniel Gabrielsson. Övriga poliser är klädda i civila kläder och rör sig ute på gatorna och bland bostadsområdena. Varje gång de hittar personer som de misstänker är påverkade eller säljer droger rapporterar de till polisbussen. De får träff nästan varje gång.
– Ofta vet vi redan vilka det är vi ska hålla extra koll på. Många av dem vi möter hinner man till och med få en relation med. Man ser dem i sina upp- och nedgångar. Om de inte hinner dö på vägen, säger Niklas Lindroth.
Han hinner knappt säga färdigt sin mening innan ett nytt anrop kommer. Det har blivit träff på tågstationen.
– Det är bara mediciner. De är inte klassade, säger den medelålders mannen som nyligen kommit med ett tåg.
– Är det benso eller, säger Niklas Lindroth samtidigt som hans kollega håller upp tre små plastpåsar fyllda med lilafärgade piller. 

Tågstationen har blivit en samlingsplats för olaglig försäljning av mediciner.

Mannen undviker först att svara. Ett vittne har sett mannen utbyta pengar mot piller med en annan person på stationen. Polisen misstänker att mannen har kommit till Alingsås för att sälja bensodiazepiner, en lugnande medicin som ofta används som en missbrukardrog.
– Ja, det är benso, säger mannen till slut.
– Har du något mer på dig som du inte ska ha, frågar Lindroth.
– Nej, svarar mannen.
Mycket mer vill han inte säga innan polisen sätter honom i en polisbil. Innan vi åker till polisstationen får GP en enskild pratstund med mannen inne i bilen. Mannen berättar att han självmedicinerat i många år.
Vi frågar honom hur han fick tag i tabletterna och mannen svarar lite kryptiskt att det finns läkare som går med på att skriva ut. Och att man i värsta fall kan vända sig till andra personer. Han berättar att han kämpat mot olika besvär i flera år och att han utöver bensodiazepiner regelbundet tar det narkotikaklassade sömnmedlet Stilnoct.
– Jag har fått ett nedtrappningsschema men det har inte fungerat. Läkarna lyssnar inte på mig, säger mannen.
Han berättar att han känner sig övergiven av vården och psykiatrin.

Arresten var välbesökt under de två dagar som knarkrazzian pågick.

– Det är inte första gången vi griper någon för att sälja piller på stationen. Det pågår hela tiden, säger Niklas Lindroth efter att vi lämnat av mannen på arresten.
Lindroth berättar att tågstationen är en central samlingsplats i Alingsås för just försäljning av narkotiska läkemedel. När polisen ingriper hittar man rutinmässigt medicinburkar med bortrivna etiketter med syftet att försvåra spårning av var läkemedlen kommer ifrån.
– Ibland går det att urskilja personnummer och namn på burkarna. Och inte sällan så stämmer de inte överens med personen som har burken på sig, säger Niklas Lindroth.
Det är mycket bensodiazepiner som säljs på gatan enligt polisen, men också buprenorfin och tramadol. Ofta har missbrukarna i grunden något recept som de fått utskrivna av läkare. Lindroth berättar att man för några år sedan hade stora problem med en läkare som skrev ut narkotikaklassade läkemedel till missbrukare i Alingsås – i princip alla som greps hade recept från en och samma person. I dag har det lugnat sig men problemet med läkemedel på gatan som skrivits ut av vården kvarstår.
Sammanlagt tog polisen över 1050 tabletter med bensodiazepiner i beslag.

– Det är lite märkligt att läkare kan skriva ut så fritt som man får. Vem som helst får inte skriva ut metadon och suboxone till exempel som man använder i missbruksvården. Men med andra läkemedel finns inte samma begränsningar. Det är jättemycket läkemedel vi tar i beslag. Det är nästan lika mycket som cannabis. Min känsla är att det är för lätt att få ut läkemedel på recept, kanske framförallt bensodiazepiner, säger Niklas Lindroth.
– Det känns som att läkemedel bara ökar. Förr i tiden var det vanligt att folk vi ingrep mot bara hade en haschkaka på sig. Nu är det betydligt vanligare att folk har tabletter på sig också, säger hans kollega Daniel Gabrielsson.
Enligt både Gabrielsson och Lindroth stämmer inte den gängse bilden av äldre blandmissbrukare som träffas i en mörk gatugränd och utbyter droger. Bland de man griper för narkotikabrott är många unga. För bara någon månad sedan slog polisen till mot en person som försökte sälja tramadol-tabletter till en 18-årig kille vid stationen.
Samma bild blir tydlig senare under dagen. Då tas flera personer in misstänkta för narkotikabruk – den yngsta är en 16-årig tjej.

Läs även: Stor ökning av olagliga mediciner

Strax efter 18-tiden sitter GP i polisbussen tillsammans med Niklas Lindroth och en annan kollega. Målet med bilfärden är en lägenhet i en mindre ort utanför Alingsås där man ska genomföra en husrannsakan. Det är andra gången vi åker samma väg – förra gången tvingades polisbussen avbryta bilfärden, göra en u-sväng och köra tillbaka för att vara med vid gripandet av två personer i en bil. Föraren hade kört drograttfull och i bilen hittade polisen bland annat en väska full med stöldgods – rakblad och receptfria läkemedel. Man hittade även aliminiumfolie som ofta används för att kringgå larmsystem i butiker samt injektionsnålar och en burk med misstänkta amfetaminrester.
Väl inne i lägenheten i den lilla orten utanför Alingsås söker Lindroth igenom köket. På spisen står kastruller med gammal intorkad mat. På stolarna kring köksbordet hänger kläder på tork. Ute i vardagsrummet och badrummet tittar hans kollegor igenom skåp, klädhögar och en soffa. Till hjälp har de en narkotikahund som är tränad att hitta droger och vapen.

Narkotikapolisen Niklas Lindroth var den som höll i insatsen.

Efter en stund hittar Lindroth plastpåsar i frysen med vad han misstänker är amfetamin. Bara minuter senare hittar han även pillerburkar med Stesolid i ett köksskåp.
– Avrivna etiketter, påpekar Lindroth när han håller upp en av burkarna.
På vägen tillbaka resonerar Lindroth lite om hur situationen blivit som den har blivit. Hur det kommer sig att läkemedel blivit så vanligt i narkotikasammanhang. Och varför Sverige sticker ut. Enligt ny statistik är narkotikadödligheten i Sverige näst högst i hela EU. Lindroth tror att den svenska missbruksvården och LARO-programmen där missbrukare regelbundet kunnat hämta ut narkotika i nedtrappningssyfte haft en viss effekt.
– Jag vet att LARO-programmen läckte läkemedel under en lång period och jag tror att vi delvis ser effekter av det. Frågar du mig så skapade det ett sug på opiater och konkurrenssatte även marknaden på heroin. Gatupriset på heroin var för några år sen nere på 400 kronor per gram. I dag handlar det nog mycket om att narkotika blivit lättillgängligt via nätet och delvis via vården, säger Lindroth. 

Han tycker att kampen mot knarket är ett relativt otacksamt jobb. Men det finns ljusglimtar. Som kvinnan med injektionsärren som tidigare under dagen uttryckte tacksamhet.
– Ibland kommer personer och tackar oss för att vi ingrep. Och säger att det var på grund av oss som de tog tag i sina liv. Sådana saker kan jag leva länge på. Och förhoppningsvis de också, säger Niklas Lindroth.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.