Det skriverBohusläningen.
Anmälan har skickats till DO, diskrimineringsombudsmannen, från Bokenäs gård.
På Bokenäs gård drivs ett boende för ensamkommande flyktingbarn. Eftersom de är asylsökande har de inte fått ett svenskt personnummer, och saknar alltså de fyra sista siffrorna.
Förut har de asylsökande killarna fått träna hos gymkedjan STC. Bokenäs gård stod för ett ettårigt avtal, enligt HVB-hemmets samordnare Bechir Larbi.
– Men så plötsligt kom det från STC att de sa upp avtalet från 1 april. Killarna får inte träna där längre eftersom de inte har de fyra sista siffrorna
Ledningen för hemmetreagerade och kontaktade STC. Bechir Larbi berättar att de bland annat hänvisade till att det hade fungerat tidigare.
– Jag har pratat med deras platschef och vd, flera gånger, men de vill inte ge sig. Jag har också kollat att STC gör så här i hela sin kedja, inte bara här i Uddevalla.
– Jag gick i taket. Jag har gjort olika försök via mail, men nu har jag gått till DO. Jag kommer inte att tolerera att man har kollektiv bestraffning.
Läs mer:Hänvisar till andra klubbar
Angående uppgiften från STC:s vd Antoni Kutics om att gymmets personal har upplevt Bokenäs gårds personal som hotfull säger Bechir Larbi att det inte stämmer.
– Vi har full rätt att påpeka att det strider mot svensk lag, det är inte ett hot.
Bohusläningen har tagit delav mailkonversation mellan STC och Bokenäs gård, där STC förklarar att "vid tecknande av medlemskort så behöver man (gäller alla) uppvisa giltig identifikationshandling".
I mailväxlingen beskriver också Bokenäs gårds föreståndare Therese Larsson att hemmet vill köpa cirka tolv så kallade platinakort. "Jag åker personligen in till STC Uddevalla och betalar samtliga kort på plats", skriver hon bland annat.
Maria Stensson är jurist på diskrimineringsombudsmannen, DO. Hon poängterar att myndigheten inte har utrett ärendet och att hon därför inte kan uttala sig i det enskilda fallet.
– Vi har inte beslutat i dagsläget att genomföra tillsyn, men utifrån uppgifter som kommer in är det möjligt att vi gör tillsyn i framtiden, säger Maria Stensson.
Hon uttalar sig däremoti mer allmänna ordalag om diskrimineringslagen.
– Dels finns det direkt diskriminering där någon får sämre behandling än någon annan i samma situation och det finns en koppling till en diskrimineringsgrund. Det finns också indirekt diskriminering, där man alltså har krav som ser ut att vara lika för alla men när kraven tillämpas praktiskt kan missgynna en viss grupp på ett sätt som har samband med en diskrimineringsgrund. Kravet kan vara indirekt diskriminerande om det inte finns ett berättigat syfte bakom och kravet inte heller bedöms nödvändigt och lämpligt. Här kräver man personnummer för alla, det skulle kunna vara indirekt diskriminering om det bedöms missgynna en grupp utifrån till exempel etnisk tillhörighet.
– Man skulle behöva veta varför de har det här kravet, och det kan bara en utredning svara på.
– Under vissa omständigheter kan det vara fråga om diskriminering om det inte finns godtagbart skäl att ha ett visst krav.
Vilka skäl skulle det kunna vara?
– I det här fallet vet jag inte vad det skulle kunna vara. Men jag vill understryka att vi inte har gjort någon utredning och att jag därför inte kan bedöma. Vi måste i så fall titta på om det finns ett godtagbart skäl. Lagen säger att det måste vara ett "berättigat syfte", säger Maria Stensson.
Ett skäl som framfördes i ett annat ärende var att fullständigt personnummer krävdes för att göra en kreditprövning då avgiften skulle betalas löpande, beskriver Maria Stensson.
I fallet med STC Uddevalla tänker sig Bokenäs gård betala gymkorten kontant på plats i gymlokalen.
