Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Efter två veckors oavbruten värme, kom kylan på tisdagen. Det hindrade inte 11 av 26 barn från Furulundsskolan i Partille från att hoppa i plurret i Stensjön.

GP paddlar kanot

Utflykten går på stilla åar, brusiga sjöar, förbi lummiga skogar och sandtäckta stränder. GP hyrde en kanot och paddlade från Mölndal till Mölnlycke, träffade badande skolbarn och surfande killar - och körde rakt in i vassen och fick åka lastbil tillbaka.
Vattnet i Ståloppet ligger alldeles stilla. Björkar, ekar och andra lövträd hänger med sina långa grenar ovanför ytan. Träden har formats av tid och väder och jorden kring deras slingrande rötter har bitvis spolats bort. Näckrosor och nedfallna löv flyter på vattnet och hörs gör bara fågelkvitter och ett lugnt susande från trädtopparna.
Ån och dess lummiga inramning är en stillsam idyll i miniformat - och samtidigt en kontrast till den brusande Stensjön i väster, där utflykten startade en halvtimma tidigare; stålkanot, flytvästar i orange och paddlar i storlek medel (de kortare är för barn, de längre för proffs) och en karta. Och så ut på sjön.
På en klippa mittemot uthyrningen, som datakonsulten Håkan Wall driver sedan drygt ett år tillbaka, sitter 26 barn med rufs i håret. De kommer från Furulundsskolans F-1:a i Partille och befinner sig på en sedan länge planerad utflykt med destination Gunnebo slott.
- Vi har badat!! ropar några av dem.
Ett stenkast därifrån går två tonårskillar runt och plaskar i vattnet intill strandkanten. De har långa badshorts på sig och huttrar. Vattnet är långgrunt och enligt Håkan Wall är nivåerna nu de lägsta på 20 år.
Ståloppet mynnar efter ett par hundra meter ut i Rådasjön där kompisarna Johan Öjerborn, 16, och Erik Larsson, 17, ska ge sig ut i gummibåt och på surfingbräda. Fotografen Peter och jag följer med i båten, där Johan sitter bakom ratten.
Erik får vind i seglet, men trillar snart omkull, och är snart uppe på brädan igen.
- Kom igen nu, vi har hela dagen på oss! uppmuntrar Johan.
Den byiga blåsten gör seglet svårt att hålla upprätt, vilket även Johan får känna på när han och Erik bytt plats.
Vindarna blåser allt hårdare. I Göteborgsområdet i tisdags uppmätte SMHI styrkor på 21 meter i sekunden. Gränsen för storm går vid 24,5. Himlen spricker upp i en blå färg och de stora, mörkgrå molnen skingras allt snabbare åt ena kanten.
I kanoten igen har vi vinden i ryggen mot Mölnlycke. Sjön burrar upp sig och det går vita gäss på vågorna. Nu behövs bara enstaka paddeltag och lite styrkraft för att röra sig framåt och inte hamna i kanten. Färden fortsätter över Rådasjön, förbi Slottsviken mellan Mölndal och Pixbo, som är SKF:s representationsvilla sedan 1951. Byggnaden invigdes 1898.
På ån mot Massetjärn prasslar det i vassen. Vinden dånar i trädkronorna, men vattenytan är blank. Utmed kanterna ligger en och annan eka, en del skräp och en uppblåsbar delfin. Bilar hörs och syns från ömse sidor.
Inne i Mölnlycke är det lunchrusning. Vi binder fast kanoten i en ögla vid trappan i centrum, och hoppas att ingen stjäl den. En torghandlare säljer jordgubbar och blommor, och män och kvinnor springer kors och tvärs mellan parkerade bilar och affärer, mellan kontor och lunchrestauranger och caféer.
Några hundra meter bort ligger Massetjärn, där en grupp fåglar flanerar i gräset utanför sommarlovstomma Hulebäcksgymnasiet. På en gräsplan intill vattnet spelar ett gäng tonåringar fotboll.
Efter några korta steg på land, kan man härifrån paddla vidare en bra bit upp i Landvetter. Sedan blir det snårigare att ta sig fram.
Någon timma senare har det blåst upp ytterligare. Tillbaka på Rådasjön, i riktning mot Mölndal, går kanoten i sidled mot land. Stranden på andra sidan känns oändligt långt borta med en kanot som knappt rör sig framåt. Peter och jag hamnar i vassen och ger upp, och på en bensinstation i Mölnlycke hör Johan Ström från Sävedalen vårt samtal. Johan är fastighetsförvaltare, men ska den här eftermiddagen köra matjord mellan Mölndal och Kullavik med lastbil. Han slänger upp kanoten på flaket.
- I vanliga fall brukar jag fråga om utflykten gått bra... säger Håkan Wall tillbaka på uthyrningen vid Stensjön.
- Men det kanske jag inte ska göra den här gången...