GP granskar: Göteborg gör fel när de tvingar otrygga äldre bo kvar hemma

De är isolerade, ensamma och otrygga. De är 80- och 90-åringar som inte vill bo kvar hemma. Men kommunen ger dem kalla handen.

Under förra året ansökte 1786 personer i Göteborg om en plats på äldreboende. Enligt Göteborgs stadsdelar nekades 149 äldre plats. Ett 30-tal överklagade besluten, varav hälften hittills vunnit mot stadsdelarna i Förvaltningsrätten.

GP har gått igenom avgjorda domar från förra året där äldre vunnit, och sett ett mönster. I 19 domar har kommunen sagt nej till en omsorgsplats trots att äldre uppgett att de känt sig ensamma, oroliga eller otrygga.

83-åriga Ajna är ett av fallen, men där finns också 95-åriga dementa Kerstin, som inte har varit utanför sin lägenhet på flera år. Hon glömmer bort att äta och blir rädd när hemtjänsten kommer. Ändå vill stadsdelsnämnden lösa Kerstins behov av ökad omvårdnad med mer hemtjänst. Eller 80-åriga Karl som lider av Parkinson och Alzheimers och snart inte kan gå själv. Hans "livslust och livskvalitet minskat påtagligt", berättar han i underlaget för kommunen. Men stadsdelsnämnden anser att Karl kan bo kvar hemma. Det finns inte stöd i lagen för att Karl och Kerstin ska få flytta till äldreboende, heter det.

LÄS OCKSÅ: Ajna, 83, tog fajten mot kommunen

Men Förvaltningsrätten ser helt annorlunda på saken och ger de äldre rätt. När rätten ändrar beslutet har den en dom från Högsta förvaltningsrätten i ryggen. Den säger att socialtjänsten gör fel om den enbart fokuserar på fysiska omvårdnads- och tillsynsbehov. Hänsyn ska tas till om äldre känner sig otrygga och ensamma av att bo kvar hemma. 

Att stadsdelarna inte har tagit oro och ensamhet på tillräckligt stort allvar enligt domarna, tycker inte Daniel Bernmar (V) kommunalråd med ansvar för äldreomsorgen, är särskilt uppseendeväckande. 
– Det är förståeligt att det är svårt för handläggarna att bedöma hur allvarlig en ensamhet är.
Tycker du att det är rimligt att äldre strider i Förvaltningsrätten för att komma till ett äldreboende?
– Staden ska följa lagen men jag kan inte svara på enskilda ärenden. Det är bara att acceptera de här domarna och vi ska naturligtvis inte orsaka överklaganden i onödan. Det är svårt för mig att kommentera enskilda ärenden.
Om man ska se ur ett historiskt perspektiv har äldreomsorgen fått en minskad del av samhällets resurser sedan 20 år tillbaka, enligt Daniel Bernmar. Men att nedskärningar inom omsorgen skulle påverka socialtjänstens bedömningar är uteslutet, säger han.
– Det finns inget som tydligt pekar på det i Göteborgs fall. 
Finns det ett politiskt direktiv i Göteborg att äldre ska bo hemma så länge som möjligt?
– Nej, det är felaktigt att kalla det politiskt direktiv. Men det finns säkert en vilja att följa lagstiftningen så väl som möjligt. 

Enlig en genomgång som kommunen gjort själva fattades 147 avslagsbeslut under 2012 om särskilt boende i Göteborg. Av dessa överklagades 42 beslut, två av tre vann mot kommunen. Under 2013 fattades 144 avslagsbeslut om särskilt boende, där 30 överklagades varav var femte vann. (Siffror för 2014 saknas)

Enligt GP:s genomgång för 2015 har hälften som stridit i rätten om äldreboende vunnit över kommunen. 
Det här är siffror som bör tas på allvar, enligt Marta Szebehely, forskare i socialt arbete vid Uppsala universitet.
– Det ett tecken på att man ligger fel. Socialtjänsten har gjort för hårda bedömningar.

Men Daniel Bernmar räknar annorlunda. Han slår ut de ändrade besluten på samtliga 1786 beslut om äldreomsorgsplats i Göteborg. Då utgör de här domarna bara några procent av alla beslut som socialtjänsten fattat om äldreboende.
– Det betyder att socialtjänsten i Göteborgs följer lagstiftningen väl. Det är förstås allvarligt varje gång ett biståndsbeslut blir fel, men det här sticker inte ut på något vis.
Men det är knappast relevant att jämföra på det vis som Daniel Bernmar gör, menar Marta Szebehely. 
– Det som är intressant är hur många beslut som ändras när de överklagas.

Det finns en oro på regeringsplanet för att kommunerna är för hårda i sina bedömningar när det kommer till äldres bistånd. Regeringen förbereder därför en översyn av socialtjänstlagen
– Man menar att vissa kommuner följer inte följer lagens anda. Äldre har också rätt till värdighet och självbestämmande, säger Marta Szebehely.
Men Daniel Bernmar står fast vid att kommunen inte kan göra mer enligt den nuvarande lagstiftningen. Däremot ser han positivt på en mer generös lagstiftning, men då måste regeringen skjuta till mer pengar.
Även Marta Szebehely menar att en lagändring skulle vara på sin plats. Den nuvarande har sina rötter i fattigvårdslagstiftningen, alltså innan välfärdsstaten fanns. Så länge äldre bara har rätt till en skälig levnadsnivå kommer kommunerna att fortsätta snåla på biståndet.
– Skälig är en låg ambition. I en välfärdsstat är detta inte rimligt. Även äldre människor bör ha rätt till goda levnadsvillkor.