Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Partiet Kungsbackaborna vill att Kungsbackaån ska muddras, vilket inte gjorts sedan 1975. Bild: Lisa Henricson

Frågan om att muddra ån väcker politisk debatt

Lokala partiet Kungsbackaborna har länge drivit förslaget om att muddra Kungsbackaån. Men den politiska ledningen ser flera problem och vill istället göra en större utredning.

Fram till 1975 muddrades Kungsbackaån regelbundet, men efter det har ingen muddring skett vilket skapat stora problem enligt Kungsbackaborna. I slutet av 2017 skrev partiet därför en motion om att kommunen skulle ta fram en plan för regelbunden muddring.
Partiföreträdarna framhåller att underhållet är kraftigt eftersatt. Bland annat har åkanterna glidit ner i ån på flera ställen och sand- och slambankar som bildats gör att djupet minskat. 
Det grunda vattnet skapar problem för båtägare som hyr båtplatser längs Kungsbackaån och gästande båtar kan inte ta sig in till gästhamnen vid Hamntorget.
Enligt Kungsbackaborna skulle muddring också minska risken för översvämningar, vilket varit ett återkommande problem.
– Vår avsikt är att ån ska fungera, inte enbart när det gäller djupet utan även att man rensar och rustar upp längs hela åkanten, säger Roger Larsson, ordförande för Kungsbackaborna.
Han lyfter också fram Mölndalsån, som tidigare muddrats, som ett lyckat exempel.

Men trots Kungsbackabornas många argument har den politiska majoriteten i kommunstyrelsen sagt nej till förslaget. Tjänstemännen har framfört en rad faktorer som talar emot muddring. En viktig del handlar om att arbetet skulle innebära miljörisker eftersom sedimenten är förorenade.
Men Roger Larsson är kritisk till svaret.
– Är det okej att gifter ligger kvar i ån då? Vi har ändrat synen i sådana här frågor, men jag tror att man förstorar problemet.
Förvaltningen pekar också på att det skulle krävas omfattande förstärkningar för att säkra skyddet mot erosion efter en muddring. Utredningar har även visat att en muddring inte har någon avgörande effekt när det gäller att minska översvämningsrisken och arbetet skulle dessutom innebära en komplicerad tillståndsprocess och vara kostsamt, konstaterar tjänstemännen.

Trots att motionen fått avslag har kommunstyrelsen inte helt avfärdat förslaget. Den vill istället att frågan behandlas i en större strategi kring översvämningsrisker, som kommundirektören fått i uppgift att ta fram.
– Vi vill ta ett helhetsgrepp för att hitta lösningar och utveckla hela å-rummet. Sedan är det en ekonomisk fråga, det är viktigt med båtlivet men vi måste alltid prioritera, säger kommunalrådet Fredrik Hansson (C).

Beslutet om motionen ska slutligen avgöras i kommunfullmäktige. Ledamoten Agnetha Ernegård (KB) är skeptisk till majoritetens förslag om att utreda frågan ytterligare.
– Det verkar ju som att det här redan utretts så varför ska kommunen göra det igen? Men jag hoppas att man kommer ihåg vem som la motionen från början.