I augusti 2015 trängdes Ahmad Alkassar ihop med 46 andra flyktingar på en överfull gummibåt i Medelhavet och drömde om ett bättre liv någonstans i Europa.
Efter en vådlig resa som tog sin början i Libanon och gick via sju europeiska länder kunde syriern den 21 september 2015 lämna in en asylansökan i Malmö.
– Jag kom på grund av kriget. Isis ville döda mig eftersom jag som muslim inte hade problem med kristna människor. Jag stöttade varken regimen eller IS, bara folket i Syrien och landet Syrien. Det tvingade mig att fly, säger han.
LÄS MER:Därför har det nya coronaviruset slagit så hårt
Saknade pengar, kläder och språkkunskaper
Han gör en gest med handflatan mot halsen för att understryka allvaret i uttalandet om situationen i sitt forna hemland.
– När regimen byts ut ska jag besöka Syrien igen, som det är nu kan jag inte komma tillbaka, säger han.
Fem år efter den dramatiska båtfärden och långa väntan i det grekiska gränslägret ser Ahmad Alkassar tillbaka på den första tiden i sitt nya hemland.
– Först var jag orolig att mitt beslut att åka till Sverige inte var rätt. Jag hade inga pengar, inga kläder, kunde ingen svenska och bara lite engelska. Men vi fick hjälp av alla vi träffade, säger Ahmad Alkassar.
LÄS MER: Tegnell vill se fler tester av vårdpersonal
Efter några års kringflackande på boenden i Emmaboda, Kalmar och Åtvidaberg erbjöds Ahmad Alkassar och hans nyanlända familj en lägenhet i Sjövik i Lerums kommun. Här samsas sedan 2018 sex personer om utrymmet i en mindre tvåa.
– Jag blev uppringd av min kontaktperson på Lerums kommun som sade att i Lerum, Floda och Gråbo finns många snälla människor, men i Sjövik är exakt alla människor snälla. Okej, sade jag, jag ska flytta till Sjövik!
"Vi fick hjälp med precis allt"
Sagt och gjort. Flytten till det lilla samhället med 1 500 invånare fyra mil nordost om Göteborg genomfördes senare samma år. Han möttes av stor hjälpsamhet.
– Redan första dagen kom alla människor och frågade om jag behövde hjälp. ”Vi har massa saker, mikrovågsugn, en soffa, vad som helst”. Vi fick hjälp med precis allt.
Tacksamheten är fortfarande stor och några av dem som bidrog då är i dag uppskattade vänner.
En av dem är Lisbeth Lindblad. Hon administrerade vid tiden en Facebookgrupp som underlättade hjälpinsatserna för de nyanlända och har fortfarande, bland annat via ett lokalt språkcafé, tät kontakt med Ahmad Alkassar och hans familj.
– De inser att de har haft tur, de har talat med så många andra familjer och vet hur det kan vara. De har det bra i Sjövik och har blivit väl mottagna här, säger hon.
LÄS MER:Så många kan dö om det nya coronaviruset fick härja fritt
Skrev uppskattat inlägg på Facebook
Nyligen författade Ahmad Alkassar, som studerar vid Hjälmareds folkhögskola och Lerums vuxenutbildning, ett uppmärksammat och uppskattat inlägg i en lokal Facebookgrupp.
Han vill ge tillbaka.
”Ni som är gamla människor och är rädda för att lämna huset på grund av Coronaviruset, och behöver hjälp, till exempel att köpa saker eller annan hjälp, tveka inte och ring mig, jag och min son Fahd kommer att hjälpa dig med allt du vill”, skrev Ahmad Alkassar.
Inlägget avslutades i samma ton:
”Ni är våra familjer och vi kommer inte glömma hur ni hjälpte oss och tog emot oss med kärlek när vi kom här till Sverige och till Sjövik.”
LÄS MER: Rykte eller fakta om det nya coronaviruset
Responsen på inlägget blev stor. Respekten är ömsesidig.
– När problemet med coronaviruset kom kände jag att jag måste göra något. Coronaviruset vet inte om det är barn eller äldre, muslimer eller kristna. Alla människor över hela världen måste ta hand om varandra nu, säger Ahmad Alkassar.
Det har den 47-årige fyrbarnspappan gjort. Sysslorna kan variera.
– Det kan vara vad som helst. Handla tvättmedel, mat eller andra saker. Jag har bil. Skicka på Messenger så kommer jag! Vi får inte glömma bort de äldre nu. De byggde upp Sverige, säger Ahmad Alkassar.
"Alla människor är snälla här i Sjövik"
Efter Folkhälsomyndighetens rekommendation om att personer över 70 år ska begränsa sina nära kontakter och stanna hemma så mycket som möjligt har behoven av hjälp ökat.
Lisbeth Lindblad, som ihop med maken Sten sitter i självvald karantän i bostaden, bekräftar Ahmad Alkassars hjälpsamhet.
– Jag behöver knappt lyfta ett finger längre, säger hon.
När GP besöker överräcker Lisbeth Lindblad en handskriven lapp till Ahmad Alkassar med ett par mindre uppdrag hon och hennes man behöver hjälp med. Bland annat ska några plantor till trädgården inhandlas.
– Det är ingen brådska, ta det när du hinner, säger Lisbeth Lindblad.
Några dagar tidigare tar Ahmad Alkassar en sipp på det arabiska kaffe med kardemummasmak som hustrun Najah har ställt fram.
– Kanske är min lägenhet liten, men jag har en stor familj här i Sjövik. Min kontaktperson på kommunen hade rätt, alla människor här är snälla. Jag känner att jag måste ge något tillbaka.
LÄS MER: Regeringen förbjuder besök på äldreboenden
Ljusglimtar i krisen
I kristider dominerar de dystra nyheterna flödet men det händer också saker som ger hopp. För att uppmärksamma detta publicerar Göteborgs-Posten varje dag minst en positiv nyhet under vinjetten Ljusglimtar i krisen.
Följ gärna taggen Ljusglimtar i krisen för att få de senaste positiva nyheterna.
