Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
"Vi hoppas att hon ska kunna fira jul hemma", säger flickans storasyster. Bild: Robin Aron

Flickan i vårdkarusellen: Ett öde som upprör och berör

Många läsare har hört av sig och är starkt berörda efter GP:s granskning Flickan i vårdkarusellen. Just nu mår flickan relativt bra och familjen hoppas att hon ska kunna fira jul hemma.
– Men vi får ta det dag för dag och se hur det går, säger hennes storasyster.

I GP:s granskning har vi berättat vad som hänt den nu 15-åriga flickan efter det att samhället tagit över föräldrarnas ansvar för henne. Det är en resa där hennes psykiska hälsa blir sämre och sämre, allt medan olika myndigheter bråkar om vem som ska ta ansvar för henne.

Läs: Kampen för en lillasysters liv

Hon är drygt 13 år när hon blir omhändertagen. Ett och ett halvt år senare har hon varit placerad på 24 ställen runtom i landet, utan att få den vård hon behöver. Hennes rop på hjälp har blivit allt mer desperata.

Och efter att GP berättat om henne har de fått en bättre helhetsbild och en större förståelse för henne och allt det hon varit med om.

I dag bor hon på ett HVB-hem där hon är den enda boende och får vård som är skräddarsydd för henne. Flickans mående går fortfarande upp och ner. Men hennes storasyster säger att vården här utgår från flickan på helt annat sätt än vad som tidigare gjorts.

LÄS MER: Ansvaret för flickan bollas mellan socialtjänsten och vården

– Och efter att GP berättat om henne har de fått en bättre helhetsbild och en större förståelse för henne och allt det hon varit med om. Det har lett till att hon nu får ett bättre bemötande, säger storasystern.

Dag för dag

Hon säger vidare att flickan har fått en bra läkare som har tagit över huvudansvaret och ser till att hon får rätt medicinering. Vårdteamet funderar också på hur flickan ska få möjlighet att gå i skolan.

På fredagen kunde hon, tillsammans med två ur personalen, åka hem till sina föräldrar över dagen.

– Vi hoppas att hon ska må så bra så att hon ska kunna fira jul hemma. Men det finns en oro och vi tar det dag för dag, säger storasystern.

LÄS MER: Flickans egna ord i dagboken om vårdkarusellen

Många reaktioner

Flickans öde har fått läsare att reagera och många har hört av sig via mejl och telefon.

En kvinna skriver: "Jag gråter i hjärtat när jag läser om flickan. Jag känner igen mig både som person men även som förälder till en dotter på 15 år med autism. Vår dotter har ett sammanhang som hon känner trygghet i men står ändå i kö på BUP för att hon behöver kontakt med psykolog, väntetiden är för närvarande fem månader.

Då kan man ju ställa sig frågan varför hon trots en trygg omgivning behöver behandling av psykolog? Jo just därför att hon behöver professionell hjälp att bearbeta just sin diagnos och omgivning som vi föräldrar inte kan hjälpa henne med."

Marie-Louise skriver: "Tack för berörande reportage! Det är ett bra tag sedan jag var 18 år men då syddes jag utan bedövning eftersom jag ju redan hade gjort mig själv illa. Minns akutläkaren som raljerande fast jag inte tänkte i de termerna då.

En tid därefter skrev en manlig skötare upp min viktuppgång med bläck på min arm så att alla kunde se. Jag hade anorexia."

Den personal som följde med ( jag var inneliggande på psykiatrisk klinik ) sa inte ett knyst. Hon borde naturligtvis stått upp för sin patient, mig. En tid därefter skrev en manlig skötare upp min viktuppgång med bläck på min arm så att alla kunde se. Jag hade anorexia."

LÄS MER: "Så här brukar vi göra med självskadetjejer"

"Vuxna lyssnar inte"

En socionom berättar i ett mejl: "Jag har följt de artiklar du har skrivit om barn som omhändertas av samhället för att de ska få bättre vård. Jag har följt några fall där så inte varit. Utredningarna som socialtjänsten har gjort har baserats på tyckande och på egna förutfattade slutsatser innan utredningarna ens påbörjats."

Kristin har egna erfarenheter av självskadebetende och arbetar nu inom psykiatrin. "Tack för en bra men hemsk läsning. Jag ryser genom hela kroppen och kliar på mina egna ärr på ena armen" skriver hon och berättar om att hon mött många unga som är extremt skeptiska till all form av sjukvårdspersonal.

"Och tragiskt nog även helt vanliga vuxna, inklusive föräldrar med andra ord. "De förstår ju inte och de lyssnar inte!" är ett vanligt uttalande. Allt görs för "deras bästa" men få eller inga frågar vad hen själv vill, tycker och tänker."

Läs: Barnombudsmannen: "Det här är helt oacceptabelt"

Här kan du få hjälp när du behöver stöd eller vill prata med någon

Ring 112

om du är i fara och det är bråttom.

Hjälplinjen

Psykologiskt stöd till människor i kris. Tel: 0771-22 00 60.

BRIS

Tel: 116 111, mejla eller chatta.

Vårdguiden på telefon

Ring 1177 om du behöver få råd om vård.

Barn- och ungdomslinjen, IVO

Frågor om dina rättigheter när det gäller socialtjänsten och sjukvården. Tel: 020-120 06 06.

Självmordslinjen, Mind

Om du eller någon du känner tänker på självmord. Tel: 90 101, chatta eller mejla.

Shedo

Stöd om du har ätstörningar eller annat självskadebeteende, eller är närstående. Du kan chatta eller mejla.

Jourhavande kompis

Stöd via chatt om du behöver någon att prata med.

Ätstörningslinjen, Frisk & Fri

Stöd om du har jobbiga tankar kring kropp, mat eller träning.

Tel: 020-20 80 18 eller chatta.

Tilia

Stöd om du mår psykiskt dåligt. Du kan chatta eller mejla.

Fler tips om var du kan få hjälp finns hos UMO

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.