– Engelsmännen och skottarna bekymrar oss något eftersom de blandade in Brexit i fiske - förhandlingarna, när dessa hölls i Bergen i förra veckan. Det gör förhandlingsresultatet något osäkert, säger ordförande för Sveriges Fiskares producentorganisation, SFPO, Peter Ronelöv.
Men han låter samtidigt nöjd med att tillgången på fisk i Skagerak, Kattegatt och Nordsjön totalt sett är god.
– Det är svårt att bedöma om engelsmännen kan ställa till med bekymmer i efterhand, när de kvoter som nu har presenterats ska godkännas av ministerrådet.
När fiskekvoterna i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt ökar något 2017, finns också arter som fisket ska minskas på som till exempel kolja och sill. Hur fisket ska se ut nästa år efter det för Bohuslän viktiga räkfisket är ännu inte klart. De vetenskapliga råd som bland annat bygger på provfisken är ännu inte framme.
Därför kunde inte förhandlingarna i Bergen bedöma 2017 års räkfiske. Enligt Havs- och vattenmyndigheten har man därför bara satt en preliminär räkkvot på 7000 ton för räkfisket i Skagerrak och Kattegatt 2017.
– Det är riktigt att vi ännu inte vet vi hur räkfisket ska bedömas. Därför gäller den preliminära kvoten vi satt max de sex första månaderna 2017, säger utredaren Karin Linderholm vid Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Avtalet emellan EU och Norge om gemensamma fiskbestånd omfattar många arter. Viktigast är sill, gråsej, kolja, rödspätta, vitling och torsk. Även om förhandlingsdelegationerna nu är eniga, måste ministerrådet den 12-13 december godkänna uppgörelsen.
– Vi är nöjda med att det mesta pekar på att förvaltningen av fiske i havet fungerar och att de flesta bestånden ser ut att må bra, säger Peter Olsson.
När nu Norge, som är en av världens största fiskerinationer, och EU gjort upp om fisket i vattnen runt länderna i Nordeuropa, ska EU fördela kvoterna mellan sina medlemsländer.
När det slutligen gäller räkfisket är kvoten höjd för västkustens fiskare fram till årsskiftet, därför att man inte för förbrukat den svenska kvoten för 2016.
