Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/14

Få riksdagsledamöter tror uppgörelsen håller

Få av Alliansens riksdagsledamöter i Västsverige tror att decemberöverenskommelsen kommer att hålla fram till 2022. - Det är inte dåligt om den håller till 2018, men jag tror inte ens det, säger Lars-Arne Staxäng (M).

I veckan läggs vårbudgeten fram av regeringen. Hela det politiska landskapet ändrades när de borgerliga partierna i onsdags meddelade att de kommer att lägga fram fyra skilda budgetmotioner redan i vår.

För Alliansens riksdagsledamöter innebär det att decemberöverenskommelsen tillfälligt kan läggas åt sidan. Den här gången behöver de inte längre avstå från att rösta emot förslag som de inte gillar utan kan i stället stödja det egna partiets motion.

GP har pratat med de västsvenska riksdagsledamöterna – och för en del var detta precis vad de önskade sig.

Läs också: Lokala moderater vill närma sig SD

- Om alla borgerliga partier kommer med egna motioner är inte decemberöverenskommelsen nödvändig längre, påpekar Robert Hannah (FP) från Göteborg.

Han tycker det är viktigt att Folkpartiet lägger fram sitt eget budgetförslag för att staka ut den politiska vägen för de närmaste åren.

Men Rickard Nordin (C), en av grannarna på Göteborgsbänken, har en annan uppfattning. Före onsdagens besked såg han det som naturligt att Alliansen skulle fortsätta lägga fram gemensamma förslag.

- Klart att det är viktigt för oss att profilera partiet, men vi gick ju faktiskt till val som en allians, sa han då.

Inom Kristdemokraterna råder stor osäkerhet kring vad partiledarbytet i maj kommer att innebära.

Roland Utbult (KD) från Bohuslän tror att allianssamarbetet kan påverkas av att Göran Hägglund i maj ersätts av Ebba Busch Thor.

- Kanske ska de nya partiledarna träffas i ett badkar. Att vi är en allians är ju vår chans att få regeringsmakten, konstaterar han.

Penilla Gunther (KD) från Trollhättan är övertygad om att det blir mycket diskussion om decemberöverenskommelsen vid partiets riksting i höst. Internt har hon tvingats försvara den.

- Den är kanske enklare att förstå för oss som sitter i riksdagen än för kommunpolitikerna. Vi hade haft en rörig höst och såg detta som ett sätt att få lite ordning igen, säger Penilla Gunther.

Hon är inte heller säker på vad som kommer att hända när den nya KD-ledaren har tillträtt:

- Politik handlar väldigt mycket om relationer, om hur människor kommer överens och om hur man kan samtala. Det kan ändra sig.

- Samtidigt vore det inte särskilt klokt av Ebba Busch Thor att bli den partiledare som bryter överenskommelsen, tillägger Penilla Gunther, som i ett skede själv kandiderade till posten.

Läs också: Gunilla Grahn-Hinnfors: DÖ är hatad, tolererad - och unik

De senaste veckorna har de borgerliga riksdagsledamöterna sett hur regeringen presenterat förslag som förändringar i rot och höjd bensinskatt, som inte bara går emot det Socialdemokraterna själva talade om i valrörelsen, utan också är politik som många alliansledamöter betraktar som rent skadlig för Sverige. I takt med det har kritiken mot decemberöverenskommelsen ökat på många håll.

Lars-Åke Staxäng (M) från Bohuslän tycker det blir en konflikt om man inte kan rösta emot förslag man är emot.

- Det leder till en väldig interndiskussion och jag har svårt att se att man kan stå emot det i längden, säger han.

De flesta västsvenska riksdagsledamöter säger sig ändå vara för överenskommelsen. De ser den som det minst dåliga alternativet som fanns till hands.

- Det fanns definitivt skäl till att den slöts. Det finns alltid plus och minus och det är naturligt att den väcker reaktioner. Jag har svårt att se alternativ, säger Lars Hjälmered (M) från Göteborg.

Hans Rothenberg (M), även han från Göteborg, är en av flera som konstaterar att decemberöverenskommelsen blev nödvändig i samma stund som Sverigedemokraterna inte bara bröt mot den praxis som funnits i budgetomröstningar, utan också sa att de kommer att fälla varje regering som inte följer deras agenda.

- Sedan finns det de som tycker: förhandla med dem, de har ju 13 procent av folket bakom sig. Men bara för att man sitter i riksdagen betyder det inte att vi behöver ställa upp på deras agenda, säger han.

Men även om de ställer upp på överenskommelsen är många av de västsvenska riksdagsledamöterna tveksamma till om den kommer att hålla i längden.

Michael Svensson (M) från Halland säger att han hoppas att den ska hålla. Men det innebär inte att han tror att det blir så.

- Det finns oerhört många grynnor. Jag tror att det finns en hyggligt stor sannolikhet för att den kan spricka. Det ska väldigt mycket ingenjörskonst till för att få den att hålla till 2022.

Hos många som GP talat med märks en irritation mot regeringen, som de menar provocerar och testar gränserna för vad som ska ingå i en budget lite väl mycket.

- Vi hör rykten om vad de vill lägga in i vårbudgeten och funderar på hur det rimmar med överenskommelsen. Jag tror att de kommer att testa gränserna och i så fall måste vi agera, säger Cecilia Magnusson (M) från Göteborg.

Sten Bergheden (M) från Skaraborg säger att han är förvånad över att Socialdemokraterna "provocerar så hårt som de gör" och utesluter inte att det kommer att leda till att överenskommelsen spricker.

- Med tanke på hur svagt mandat de har borde de nog ha lite större öron och mindre mun, säger han.

Även inom övriga allianspartier finns ett missnöje. Lars Tysklind (FP), riksdagsledamot från Bohuslän, tycker att regeringen tänjer på det man kommit överens om.

- När överenskommelsen kom till utgick vi från att regeringspartierna skulle hålla sig till den politik de talat om i valrörelsen. Det känns provocerande att de nu lägger förslag som det inte finns någon majoritet för i riksdagen, säger han.

Lars Tysklind talar om ett Moment 22, men säger samtidigt att det inte finns på kartan för honom att samarbeta med SD.

Centerpartisterna i Halland har årsstämma på lördag, den 18 april. Då räknar riksdagsledamoten Ola Johansson (C) från Kungsbacka med att få bemöta kritik från både förtroendevalda och enskilda medlemmar.

- Det finns många som har åsikter och som ifrågasätter partiledningen. Jag tycker det vilar ett tungt ansvar på oss som har ingått överenskommelsen att också vårda den och inte föra en politik som utmanar, säger han.

Det är tydligt att de borgerliga riksdagsledamöterna från Västsverige känner tryck från väljare och partimedlemmar. Ellen Juntti (M), som bor i Landvetter, tycker att det är ett besvärligt läge:

- Jag vet att det finns kommunpolitiker här som tycker att överenskommelsen ska rivas upp. Det är svårt för oss riksdagsledamöter, säger hon.

Men flera som GP talat med påpekar att det knappast fanns någon annan lösning.

- Jag gjorde inte heller vågen när jag hörde talas om den, men den som vill riva upp den får berätta hur vi ska göra i stället, säger Jan Ericson (M) från Sjuhärad.

Fakta: Vårbudgeten

• På onsdag, den 15 april, presenterar regeringen vårbudgeten, som syftar mot nästa budgetår.

• Samtidigt läggs också den så kallade ”vårändringsbudgeten” (eller tilläggsbudgeten).

• Det är regeringen Löfvens första möjlighet att ändra i den borgerliga budget som nu gäller.

• Decemberöverenskommelsen slöts den 27 december 2014 mellan sex partier sedan SD frångått praxis och röstat på Alliansens budget.

• Uppgörelsen innebär att minoritetsregeringar lättare kan regera genom att företrädarna för det mindre budgetunderlaget lägger ned sina röster.

• Sedan de borgerliga partierna meddelat att de kommer att lägga fram fyra skilda budgetmotioner kan riksdagsledamöterna denna gång i stället rösta på det egna partiets förslag.

• De släpper då fram den största minoritetens budget, nu S och MP med stöd av V.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.