Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Färsk kyckling ger ökad smittorisk

Allt mer färsk kyckling konsumeras, som en följd av detta insjuknar allt fler av campylobacter. De senaste månaderna ha 660 personer blivit sjuka och många har vårdats på sjukhus. Mycket pekar på att det är svenskproducerad färsk kyckling som är anledningen till ökningen.

Genom alla tiden har vi hört att man ska vara försiktig när man äter kyckling. Man ska vara noggrann med att tvätta händer, skärbrädor och knivar för att minska risken att smittas av bakterier. 

Ökad smittorisk

Allt mer färsk kyckling säljs och äts i Sverige och med det följer en större risk att smittas av bakterien campylobacter. Om kycklingen fryses ner reduceras mängden bakterier och smittorisken minskar.

Tidigare har Sverige varit världsledande när det gäller förekomsten av campylobacter i kyckling. Hösten och vintern 2013-2014 rapporterades 221 fall av smitta  i Västra Götaland rapporterades under hösten och vintern 2013-2014. På bara några månader har den siffran nästan tredubblats, rapporterar SVT Nyheter Väst.

Få åtgärder

Även fast kycklingen bevisats vara smittkällan har inga speciella åtgärder satts i verk hos de svenska myndigheterna - inget mer än att uppmana till att sköta hygienen i köket.

– Det är viktigt att producenter, slakterier och transportörer följer de rutiner som rekommenderas och tar det försämrade läget på allvar. säger smittskyddssamordnare på Jordbruksverket, Lena Hult till SVT Väst.

Hult säger att de, för att komma till rätta med problemet, har gjort stora ansträngningar, men som inte har gett den effekt branchen hoppats på. Därför granskar man nu branschen egna riktlinjer. Men tillägger också att en eventuell minskning av fall, inte går att se i statistiken än.

Smittskyddsläkare reagerar kraftigt

De ökande problemen och fallen av campylobacter har fått smittskyddsläkare att reagera kraftigt - samtidigt börjar tålamodet att tryta. De personer som har insjuknat av campylobacter i Västsverige har vårdats på sjukhus i sammanlagt 504 dagar.

– Det kostar mycket och vi måste få stopp på utbrottet. Förutom att dessa personer har blivit sjuka så riskerar de att få följdsjukdomar som till exempel ledsjukdomar som kan innebära ytterligare sjukskrivningar, säger Eva Lindhusen Lindhé, till SVT Väst.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.