Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/7

Expertgrupp kallas in efter mordet i Ulricehamn

Polisen i Borås kommer att stöttas av NOA:s gärningsmannaprofil-grupp efter det misstänkta mordet i Ulricehamn. Gruppen består av personer som är experter på komplicerade utredningar. – Eftersom vi i nuläget inte har någon misstänkt så erbjuder de sin hjälp för att se om de kan hitta något mönster, säger spaningsledaren Helena Ericsson.

Polisen har sedan i tisdags kväll jagat en misstänkt mördare efter att en kvinna i 60-årsåldern hittades död i skogen i anslutning till ett motionsspår i Ulricehamn. 

Polisen misstänker att kvinnan blev attackerad längs ett löparspår under sin motionsrunda – och att hon efter attacken släpades in i skogen där hon senare hittades död. 

I nuläget vet polisen inte vad eller vem som ligger bakom det misstänkta brottet. Polisen arbetar dels efter teorin att kvinnan attackerats av en person som kände henne, men även efter teorin att det kan handla om ett överfall från en för henne helt okänd person. 

– Vi jobbar förutsättningslöst och har ännu inte riktat in oss på någon bestämd inriktning än, säger Helena Ericsson vid polisens enhet för grova brott i Borås. 

Tar fram en tänkbar profil på gärningsmannen 

För att hitta en misstänkt gärningsman kommer nu den lokala polisen att få stöd av den Nationella operativa avdelningens så kallade gärningsmannaprofil-grupp. 

– De tog kontakt med oss och erbjöd sin hjälp eftersom vi i nuläget inte har någon misstänkt. Vi får se om de kan hitta något mönster eller liknande som kan hjälpa vårt arbete framåt, säger Helena Ericsson. 

Gärningsmannaprofilgruppen består av åtta experter som har möjlighet att stötta komplicerade utredningar, som till exempel vid grova våldsbrott, sexualbrott, utpressning, hot och mordbränder.

Experterna är dels rutinerade mordutredare, men gruppen har även annan typ av kompetens i form av till exempel beteendevetare, rättspsykiatriker och rättsläkare. 

Gärningsmannaprofil-gruppens arbete utgår från brottsplatsen där det görs en så kallad ärendeanalys. Experterna analyserar olika typer av beteenden och skador på offret och analyserar även information kring offrets person och vilka risker en gärningsman kan ha tagit för att begå brottet. 

Med hjälp av den informationen kan de ta fram en gärningsmannaprofil med hypoteser om gärningsmannens mest troliga motiv för att kunna hjälpa en utredning att hitta en möjlig misstänkt. 

På vilket sätt gruppen kommer att stötta utredningen gällande det misstänkta mordet i Ulricehamn vet i nuläget inte spaningsledaren Helena Ericsson. 

– Vi får se, jag vet faktiskt inte om de kommer att komma hit eller hur de har tänkt att göra. 

Åsgård: Är oftast män under 40 år

Ulf Åsgård är psykiatriker och satt i många år med i dåvarande rikspolisstyrelsens gärningsmannaprofil-grupp.

När det gäller det misstänkta mordet i Ulricehamn säger Åsgård att det är för tidigt i utredningen för att dra några slutsatser kring om den döda kvinnan var bekant med gärningsmannen eller inte. Han menar dock att gärningsmannaprofilgruppens arbete kan bli viktigt när svaren på de analyser som har gjorts börjar trilla in. 

– Det handlar om obduktionsutlåtande, analyser av till exempel tekniska spår som kan kasta ett ljus över situationen. Det är först efter att man fått sådana svar som man egentligen kan börja intressera sig för det ena eller andra alternativt, säger Ulf Åsgård. 

 

Generellt när det gäller överfall längs motionsspår menar Åsgård att det handlar om för offret  helt okända gärningsmän. 

– Överfall i motionsspår förekommer då och då. Det brukar inte vara någon känd person eller anhörig i första hand. Det brukar vara okända personer som utnyttjar det underläge som den som springer fredligt i skogen har. I skogen finns goda möjligheter att överfalla plötsligt, definitivt och bestämt utan att någon behöver se det, även om det såklart finns en risk att andra motionärer i spåret kan komma, säger Åsgård. 

Ger gärningsmännen en berusningskänsla 

Som exempel tar Åsgård upp ett överfall 2015 där en 19-årig man överföll en 21-årig kvinna i Upplands Väsby och mördade henne. 

– Där visade sig det vara en ganska ung person som hade betett sig annorlunda åt och någon av hans bekanta ringde till polisen och sa att det var något mystiskt över det hela och det visade ju sig senare vara rätt person, säger Åsgård. 

Han berättar att det kan finnas olika typer av motiv för personer att överfalla kvinnor i skogen. Vid 99 procent av fallen menar han att gärningsmännen är män. 

Risk för att gärningsmannen slår till igen 

– I de vanligaste fallen är det ett sätt för dem att skaffa sig makt över kvinnor och sätta sig i guds ställe. Det ger dem en maktberusningskänsla, en känsla att vara ”in charge”  och att kunna skilja liv från död, säger Åsgård.

Då polisen i nuläget inte vet vem gärningsmannen är gick polischefen Lena Matthijs i går ut med en varning till invånarna i Ulricehamn om att inte vandra i skogen ensamma - då polisen inte kan garantera att en gärningsman slår till igen. 

 

Skulle det röra sig om en för offret okänd mördare instämmer Ulf Åsgård att det finns en risk att personen kan utföra nya attacker. 

– Så länge han inte åker dit finns det en risk, den kan vara mer eller mindre stor, men risken finns. 

När det gäller överfall mot kvinnor längs motionsspår berättar Åsgård fortsatt att det i vanligaste fallen begås av män som är under 40 år. De kan komma från närområdet men det finns också en möjlighet att de rest till platsen där överfallet begås. 

– De flesta människor som gör sådana här saker är under 40 år, det förekommer undantag, men i vanliga fall är de under 40 år. Han som skulle kunna ha gjort det här kan ha varit bekant med området, han kan ha rekognoserat området, men det kan också handla om om någon som bor en bra bit ifrån platsen. Av det som finns att gå på i nuläget är inget av alternativen mer sannolikt än det andra, säger Åsgård. 

"Utredningsledningen äger informationen" 

Kriminalkommissarie Eva von Vogelsang är chef för gärningsmannaprofil-gruppen. Hon vill inte kommentera hur gruppen kommer att arbeta i Ulricehamn. 

– Enligt våra rutiner uttalar vi oss aldrig om enskilda fall. Vi jobbar i flera olika fall, samma sak gäller här också, det är så det ser ut, säger Vogelsang och fortsätter: 

– Det är är helt upp till utredningsledningen som vi biträder att bestämma vilken information de vill gå ut med, säger Eva von Vogelsang. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.