Sven-Erik Alhem är rättsexpert och har tidigare arbetat som överåklagare. Han känner igen fenomenet där personer som fallit offer för stölder och snatteri publicerar bilder på de påstådda gärningsmännen på nätet i hopp om att få fast dem. Men han berättar att man gör bäst i att undvika att peka ut någon då det kan slå tillbaka på en själv.
– Det kan vara förståeligt om man som näringsidkare vet om vem som snattat från butiken, men det kan bli frågan om förtal eller grovt förtal att hänga ut någon på bild och beskriva personen som brottslig, säger han.
Avråder från att "leka domstol"
Vare sig det rör sig om en utskriven bild som tejpas upp i en butik eller om fotot läggs ut på sociala medier är det fråga om en olaglig handling. Och det spelar heller ingen roll om du har rätt i att personen begått ett brott.
– Jag avråder starkt från att själv leka domstol. Även om det finns en dom som fastställer att det är sant får man inte lägga upp något som talar om att personen ifråga är brottslig eller moraliskt förkastlig. Man ska inte få ett extra straff utdelat i privat regi. Det är rätten som delar ut straffet och det är det man har att förhålla sig till.
Bakgrunden till det är att man kan ha fel, och felaktiga utpekanden kan få katastrofala följder för den som drabbats, säger Sven-Erik Alhem. Dessutom är det särskilt svårt att bli av med bilder som en gång lagts upp på nätet.
– Det är mycket värre jämfört med att nåla upp en bild på en anslagstavla på Ica. Den kan man lätt ta ner och den når inte lika många.
Det finns dock en försvårande omständighet. Brottet förtal ligger inte under allmänt åtal vilket innebär att det normalt sett måste vara den uthängda själv som väcker åtal efter händelsen, något som kanske inte är helt självklart om personen i fråga faktiskt stulit något, menar Sven-Erik Alhem.
Brottsbeskrivningen för förtal har inte ändrats sedan 1960-talet. Men nästa år kan den uppdateras. Enligt en utredning gjord på uppdrag av regeringen föreslås bland annat en språklig modernisering. Konkret innebär det att uppgifter som sprids på nätet ska bedömas hårdare då de kan nå fler.
Polisen positiv till digital anpassning
Birgitta Dellenhed är chef för it-brottssektionen region väst. Hon är positiv till att beskrivningen av brottet förtal anpassas efter den digitala världen. Sedan januari kan polisen fylla i om ärekränkningsbrott skett via nätet eller inte, något som länge efterfrågats inom myndigheten.
– Det är viktigt att polisen kan identifiera ifall brottet begåtts på nätet eller inte. Det är ett sätt för oss att anpassa oss efter den verklighet som råder.
Hon nämner Instagramupploppen för fyra år sedan som ett exempel där lagstiftningen haltade. Då var uthängningar på nätet i en större omfattning något relativt nytt för rättsväsendet. Hon menar att det är tråkigt att det ska behöva hända allvarliga saker innan något förändras. Spridningen av en uppgift, oavsett om den är sann eller inte, hinner snabbt eskalera på internet innan samhället reagerar.
– Det finns ett enormt mörkertal kring förtal. Det är förenat med skam och skuld. Förtal och förolämpning ger korta straff, vilket gör att många inte tycker att det är värt att anmäla för att de inte orkar genomgå processen.
– Men jag uppmuntrar alltid att anmäla, då har man åtminstone visat att något är fel och att man blivit kränkt
Fakta: Förtal och grovt förtal
Straffet är i normalfall böter. Om brottet anses som grovt förtal kan straffet bli böter eller fängelse i högst två år.
Förtal ligger inte under allmänt åtal, vilket innebär att det är den drabbade personen som måste väcka åtal. Vanligtvis kan alltså inte en åklagare välja att göra det. Det finns dock undantagsfall som säger att brottet ska vara riktat mot en person under 18 år eller att åtal ska vara påkallat från allmän synpunkt.
Från och med nästa år kan beskrivningen göras om och moderniseras.
Sedan januari 2016 kan polisen fylla i om ärekränkningsbrott skett via nätet eller inte.
