Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
1/2

Elever granskar flöden med källkritiska ögon

När källkritik står på schemat för teknikelever i Stenungsund är det bibliotekarierna som är lärare. En film om hur de lär elever värdera nyheter i sina digitala flöden publicerades nyligen på Skolverkets lärportal.

– De flesta av våra elever tar inte aktivt del av nyheter om det inte rör något de är särskilt intresserade av. Det mer kommer över dem via länkar och tweets som andra delar i sociala medier och forum, säger Hanna Dahlberg Källeskog.
Under en övning som filmades av Skolverket i höstas fick eleverna välja ut en nyhet ur sina egna flöden och gå till dess ursprungskälla samt undersöka hur andra medier skrivit om samma sak. En sak förvånade eleverna.
– Olika medier kunde vinkla väldigt olika så man kunde få helt lika uppfattning efter att ha läst de olika texterna, säger Alexander Rånge. 

Han har upptäckt att han ofta får sina nyheter genom kompisars länkar eller delningar eller genom bloggar eller tweets från personer han följer. 
– När jag läser något och tänker: Åh vad bra! så tycker jag också, då är det lätt att jag slår av mitt kritiska tänkande, varnar skolbibliotekarien Ulrika Wahlström.
– Innebär det att man bli mindre källkritisk om man håller med om det man läser om, replikerar eleven Alexander Rånge.
– Det blir vi alla, oavsett om vi är högutbildade akademiker så vill vi sätta mer tillit till den som stämmer överens med vår världsbild, säger Ulrikas kollega Hanna Dahlberg Källeskog.
Eleverna på teknikcollege läser källkritik i flera kurser och för många har källkritiskt tänkandet blivit naturligt. Dessutom har de deltagit i ett massexperiment, som forskaren Thomas Nygren vid Uppsala universitet genomfört, där de testat en modell för att på ett enkelt och handfast sätt värdera nyheter. 
Nu har skolan och eleverna också lyfts fram i en lärmodul på Skolverkets webbplats som ett av flera goda exempel på hur man kan jobba med källkritik i digitala flöden i gymnasiet.
Något som lärarna och skolbibliotekarierna i Stenungsund uppmärksammat är att vissa elever nästan tenderar att bli allt för källkritiska.
– En del tror inte på något de hör eller ser ens från seriösa källor och det upplever vi som ett problem och därför talar vi mycket om hur vi ska värdera olika källor med eleverna, säger Ulrika Wahlström.
Alexander Rånge berättar att han bedömer trovärdigheten på en text mer efter vem som delat den och hur rubriken är formulerad, snarare än innehållet. 
– Med alla fake news som sprids så blir det ju så, säger han.

I och med att medielandskapet har förändrats har Skolverket uppmärksammat att unga människor hittat andra metoder att ta till sig nyheter. De tenderar, precis som bekräftas av besöket i Stenungsund, att ta del av nyheter som ligger i linje med deras intressen och behov samtidigt som utbudet och valfriheten är större än någonsin. Därför har skrivningarna om källkritik förstärkts i den senaste läroplanen.
– Var och en måste vara lite av sin egen redaktör och kritiskt kunna granska den information de får. Källkritik är inte en mognadsfråga utan faktiskt något man måste lära sig. Eleverna behöver det för studier och för sina kommande yrkesliv, säger Anette Holmqvist, undervisningsråd vid Skolverket.