- Ja, det kan vi vara tämligen övertygade om, säger Sverker Evans avdelningsdirektör vid myndigheten för hav och vatten, HAV.
Våren är produktionstid i både växt-och djurriket. Det är fart på tillväxten i havet och i havsnära områden - fiskar, fåglar, växter. Ett utsläpp just vid den tiden får en större betydelse för återväxt, det tar längre tid att reparera skadorna.
- Det är en sida av saken, säger Evans. En annan är vattentemperaturen. Ju kallare vatten, desto längre tid tar den naturliga nedbrytningen av oljan. Och havet är fortfarande ganska varmt.
Men utsläppet kan ändå få långvariga konsekvenser eftersom den tjocka olja letar sig in i grunda vikar och lägger sig på botten. Just i de grunda vikarna sker mycket av reproduktionen. Och i dessa lugna vatten är sannolikheten mindre att höststormarna skall hjälpa till med nedbrytningen.
- Det kan ta månader, kanske år innan dessa återhämtar sig, säger Evans.
Västkusten med sina många öar, vikar och skär är särskilt sårbar för oljeutsläpp. Den ilandflutna oljan är svår att sanera bort. I det här fallet rör det sig om tjockolja som gör det möjligt att snabbare och effektivare kunna ta hand om utsläppet. Rent mekaniskt går det att plocka upp oljan ur havet. Tjockoljan är inte heller så giftig som exempelvis bensin eller diesel.
För åtta år sedan inträffade ett stort oljeutsläpp utanför Bornholm. Fyra mil av Skånes kust drabbades och man befarade stora miljökonsekvenser.
- Idag syns ingenting av detta, säger Evans.
När fåglarna får olja i fjäderdräkten klibbar fjädrarna ihop och då rinner det in kallt vatten. Fåglarna blir avkylda.
I början när vattnet tränger in producerar fåglarna extravärme. Efter en period, kanske dagar eller veckor, orkar de dock inte längre utan fryser ihjäl.
Källa: Tommy Järås, Fågelcentralen i Göteborg
