Känner stress. Undersköterskorna Gunilla Glimtén, Susanne Pettersson, Marie Hoffman och Gunnel Lannborn har tröttnat på att ständigt oroa sig för att bli inringda. Bild: Kajsa Sjölander
Känner stress. Undersköterskorna Gunilla Glimtén, Susanne Pettersson, Marie Hoffman och Gunnel Lannborn har tröttnat på att ständigt oroa sig för att bli inringda. Bild: Kajsa Sjölander

De förväntas alltid vara tillgängliga

Äldreomsorgspersonal i Kungsbacka känner sig utnyttjade. Sedan önskad sysselsättningsgrad kombinerades med årsarbetstid upplever många en ständig stress och oro.

ANNONS
|

– Vi ska alltid vara tillgängliga för att hoppa in, man känner sig aldrig ledig och tar med sig jobbet hem, säger Marie Hoffman, en av många undersköterskor i Kungsbacka som nu säger ifrån.

Årsarbetstid infördes redan 2009 inom äldreomsorgen och några andra kommunala verksamheter i Kungsbacka. I januari kombinerades modellen med önskad sysselsättningsgrad och de flesta deltidsanställda valde då att gå upp till heltid. Därigenom skapades en överkapacitet och nu vittnar vårdpersonal om att systemet havererat.

–Möjligen fungerar kombinationen på arbetsplatser där inte hela dygnet ska täckas, men för oss inom äldreomsorgen fungerar det definitivt inte, säger Gunilla Glimtén som arbetar natten på ett kommunalt äldreboende.

ANNONS

Undersköterskorna som GP träffar berättar att de med kort varsel, eller ingen alls, tvingas täcka upp när det saknas personal. Detta eftersom all arbetstid inte längre är schemalagd.

– Det har hänt att jag har arbetat från 7.30 på morgonen till 21 på kvällen utan att få ett öre extra när någon kollega har varit sjuk, säger Gunnel Lannborn.

Nu ifrågasätter de om systemet infördes för att lösa personalbristen inom omsorgen.

– Det blir ju billigare att hänvisa till årsarbetstidstimmar i stället för att betala övertid eller ta in vikarier och beordra in personal. Nu kör man i stället slut på den fasta personalen. Vi har till och med flera kollegor som sagt upp sig på grund av detta, säger Marie Hoffman.

OmsorgspolitikernMaj-Britt Rane Andersson (S) tillbakavisar att arbetstidssystemet skulle vara ett sätt att lösa bristen på personal.

– Önskad sysselsättningsgrad är något man arbetat för länge och detta är en överenskommelse mellan de fackliga organisationerna och arbetsgivaren. Men man kan tycka att de hade kunnat förutse bättre vilka konsekvenser det kunde få, säger hon.

Rane Andersson poängterar att frågan måste tas på största allvar.

– Detta är ett problem, inte bara inom äldreomsorgen utan även inom funktionsstöd och något som måste lösas nu, eller egentligen i går. Annars är risken att vi snart inte har någon omsorgspersonal kvar, säger hon.

ANNONS

För några veckor sedan lämnades en protestlista in till kommunen och i slutet av oktober anordnade fackförbundet Kommunal ett öppet möte dit det kom 130 personer. Helena Jonason som är ordförande för Kommunal Kungsbacka anser att det funnits ett tolkningsutrymme i det ursprungliga avtalet.

– Det måste finnas ett givande och tagande i detta. Nu känner anställda att de måste jaga sina timmar. På vissa ställen beordras personal in och tvingas använda sina timmar från årsarbetstiden, säger hon.

I början av hösten genomförde förvaltningen för vård och omsorg en undersökning på ett särskilt boende. Den visade att medarbetarna i snitt hade drygt 91 procent av sin arbetstid schemalagd under en månad.

– Kungsbacka kommun arbetar aktivt med önskad sysselsättningsgrad och årsarbetstid är ett medel som möjliggör detta, säger Karl Persson, personalchef förvaltning.

Den 25 november kommer representanter från kommunens HR-avdelning och Kommunal att träffas.

–Syftet med mötet är att se om det finns förändringar som ska göras eller om det saknas information, säger Karl Persson.

Från Kommunals sida är inställningen en annan.

– Vi har sedan det öppna mötet tagit ett antal beslut gällande vårt ställningstagande och vi anser att all arbetstid ska vara schemalagd. Under mötet vill vi diskutera vilka förändringar som måste göras. De anställda måste kunna planera sin fritid, säger Helena Jonason.

ANNONS

Fakta: Årsarbetstid

  1. Årsarbetstid innebär att arbetstiden räknas på ett helt år och att tidssaldot får uppgå till högst plus 40 timmar respektive minus 20.
  2. Överstigs årsarbetstiden med mer än 40 timmar får den anställde inte betalt för övertimmarna. Om minussaldot är mer än 20 timmar dras pengarna från lönekuvertet.
  3. När årsarbetstid kombinerades med önskad sysselsättningsgrad skapades en överkapacitet på många boenden i Kungsbacka, vilket lett till att anställda tvingas hoppa in där det behövs.
ANNONS