Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Dania Khairallah, som själv kom till Sverige från Syrien för två år sedan, hjälper nu andra nyanlända att komma in i det svenska samhället.

Dania ger nyanlända det rätta stödet

För ett år sedan läste Dania Khairallah om ett projekt som hjälper nyanlända in i det svenska samhället. Avståndet och tågresor till Göteborg hindrade henne från att själv kunna vara med. Drömmen att kunna anmäla sig dit sprack. "Nu leder jag det projekt som startat i Kungsbacka. Ofattbart. Magiskt. Jag är väldigt glad", säger hon.

Dania och hennes familj kom från Syrien för bara två år sedan. Hon har inte legat på sofflocket utan arbetat målmedvetet för att finna sig tillrätta. 
Hon ger ett ödmjukt intryck, är fokuserad och oerhört ambitiös. 
Familjen bodde utanför Damaskus.
– Jag studerade engelsk litteratur på universitet och ville undervisa i engelska språket. 
Kriget gjorde det farligt att stanna. 
– Bomberna föll. Skottlossning kunde braka loss när som helst. När man gick ut visste man inte om man skulle komma tillbaka. Vi flyttade runt flera gånger.
Föräldrarna var oroliga när deras barn skulle till universitetet. 
– Dagen började med att vi letade på nätet efter säkraste vägen. Det var väldigt nervöst och ibland vågade vi inte lämna hemmet.

Flykten till Sverige blev dramatisk. 
I väntan på uppehållstillstånd pluggade Dania svenska på egen hand.
– Jag besökte biblioteket ofta. Tittade på svensk tv, lyssnade på vad som sades där. Laddade ner språkappar, gick på språkcaféer, läste hemma. 
När Dania började läsa på skolan lärde hon sig grammatik, och fick öva svenska med medlemmar från Rotary som kom till skolan varje vecka.
– Grammatiken var lättare än att prata svenska.

Dania blev volontär i receptionen på Friskis i Kungsbacka för ett år sedan. Det var första gången hon kom i kontakt med svenskar på en arbetsplats.
– I början var jag livrädd för att svara i telefon. Folk som ringde var stressade och ringde ofta från bilen och pratade snabbt. Det var svårt för mig att förstå, men med tiden blev det bättre. Efter hand utvecklade jag min svenska. 
Akademibokhandeln i Kungsbacka gav henne chans att få språkpraktik. 
– Det var spännande att lära känna svensk litteratur. Men jag har förstås inte hunnit läsa så mycket. Genom att lyssna på personal och kunder lärde jag mig att tipsa om bra böcker, om svensk skönlitteratur och författare.

Pappan går på praktik på kommunen, mamma har arbetat på ett asylboende och varit behandlingsassistent för flyktingar. Även syskonen har fullt upp.
– När vi väntade på uppehållstillstånd hade vi mycket tid för varandra. Vi satt mest och tittade på varandra. Nu är det helt annorlunda, men vi träffas alltid på helgerna och äter middag tillsammans.
Projektet som hon nu leder i Kungsbacka, flyktingguide/ språkvän, startade i Göteborg för 14 år sedan och finns nu i över hundra kommuner.
– I projektet matchas flyktingar och svenskar. De blir bekanta, lär av och om varandra. Ett ömsesidigt utbyte. Flyktingarna får bra tillfällen att träna på svenska språket.  
Alla matchas mot samma kön. Familjer mot familjer. Utbytet skapar sociala relationer. 
Deltagarna uppger intressen, antal barn och ålder på dem, yrke och annat som kan vara gemensamt. 
– Vi har drygt hundra anmälda. 40 är flyktingar och invandrare, 70 är svenskar. Jag är så glad att det finns många svenskar som är med i projektet. 

Alla deltar på lika villkor. Kontakten byggs på frivillighet, öppenhet, ömsesidigt utbyte och respekt för varandra. Man kan börja med att ta fika, promenad eller träffas på en gruppaktivitet som vi organiserar. 
– Efter matchning får bägge parterna bestämma över hur länge, hur ofta, var och när vill de träffas. De som är med ska vara öppna och visa respekt för varandra. 
Vad är bäst med projektet?
– Att båda sidor träffas, trivs ihop som vänner och kompisar.  Att det utvecklar varje individ.
Dania är tacksam över hur hon och hennes familj blivit mottagna i nya hemlandet:
– Staten, kommuner, föreningar, privatpersoner och grupper skapar möjligheter för invandrare att komma in i samhället. Direkt vid ankomsten till Sverige får man rättigheter – till exempel gratis vård och något så enkelt som att få låna en bok på biblioteket. Men det finns skyldigheter att ge tillbaka.

Hon säger att ett sättet för att visa sin uppskattning kan vara att jobba som volontär, till exempel på Röda Korset, Erikshjälpen, Friskis eller i någon annan förening.
Dania har haft två mentorer.
– Björn Lantz och Kristina Mårtensson från Särö har varit underbara. De gav mig inte fisken, de gav mig fiskespöet. De lär mig, bildligt, att fiska.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.