Dania Khairallah, som själv kom till Sverige från Syrien för två år sedan, hjälper nu andra nyanlända att komma in i det svenska samhället.
Dania Khairallah, som själv kom till Sverige från Syrien för två år sedan, hjälper nu andra nyanlända att komma in i det svenska samhället.

Dania ger nyanlända det rätta stödet

För ett år sedan läste Dania Khairallah om ett projekt som hjälper nyanlända in i det svenska samhället. Avståndet och tågresor till Göteborg hindrade henne från att själv kunna vara med. Drömmen att kunna anmäla sig dit sprack. "Nu leder jag det projekt som startat i Kungsbacka. Ofattbart. Magiskt. Jag är väldigt glad", säger hon.

ANNONS
|

Dania och hennes familj kom från Syrien för bara två år sedan. Hon har inte legat på sofflocket utan arbetat målmedvetet för att finna sig tillrätta.

Hon ger ett ödmjukt intryck, är fokuserad och oerhört ambitiös.

Familjen bodde utanför Damaskus.

–Jag studerade engelsk litteratur på universitet och ville undervisa i engelska språket.

Kriget gjorde det farligt att stanna.

–Bomberna föll. Skottlossning kunde braka loss när som helst. När man gick ut visste man inte om man skulle komma tillbaka. Vi flyttade runt flera gånger.

Föräldrarna var oroliga när deras barn skulle till universitetet.

–Dagen började med att vi letade på nätet efter säkraste vägen. Det var väldigt nervöst och ibland vågade vi inte lämna hemmet.

ANNONS

Flykten till Sverige blev dramatisk.

I väntan på uppehållstillstånd pluggade Dania svenska på egen hand.

–Jag besökte biblioteket ofta. Tittade på svensk tv, lyssnade på vad som sades där. Laddade ner språkappar, gick på språkcaféer, läste hemma.

När Dania började läsa på skolan lärde hon sig grammatik, och fick öva svenska med medlemmar från Rotary som kom till skolan varje vecka.

–Grammatiken var lättare än att prata svenska.

Dania blev volontär i receptionen på Friskis i Kungsbacka för ett år sedan. Det var första gången hon kom i kontakt med svenskar på en arbetsplats.

–I början var jag livrädd för att svara i telefon. Folk som ringde var stressade och ringde ofta från bilen och pratade snabbt. Det var svårt för mig att förstå, men med tiden blev det bättre. Efter hand utvecklade jag min svenska.

Akademibokhandeln i Kungsbacka gav henne chans att få språkpraktik.

–Det var spännande att lära känna svensk litteratur. Men jag har förstås inte hunnit läsa så mycket. Genom att lyssna på personal och kunder lärde jag mig att tipsa om bra böcker, om svensk skönlitteratur och författare.

Pappan går på praktik på kommunen, mamma har arbetat på ett asylboende och varit behandlingsassistent för flyktingar. Även syskonen har fullt upp.

ANNONS

– När vi väntade på uppehållstillstånd hade vi mycket tid för varandra. Vi satt mest och tittade på varandra. Nu är det helt annorlunda, men vi träffas alltid på helgerna och äter middag tillsammans.

Projektet som hon nu leder i Kungsbacka, flyktingguide/ språkvän, startade i Göteborg för 14 år sedan och finns nu i över hundra kommuner.

–I projektet matchas flyktingar och svenskar. De blir bekanta, lär av och om varandra. Ett ömsesidigt utbyte. Flyktingarna får bra tillfällen att träna på svenska språket.

Alla matchas mot samma kön. Familjer mot familjer. Utbytet skapar sociala relationer.

Deltagarna uppger intressen, antal barn och ålder på dem, yrke och annat som kan vara gemensamt.

–Vi har drygt hundra anmälda. 40 är flyktingar och invandrare, 70 är svenskar. Jag är så glad att det finns många svenskar som är med i projektet.

Alla deltar på lika villkor. Kontakten byggs på frivillighet, öppenhet, ömsesidigt utbyte och respekt för varandra. Man kan börja med att ta fika, promenad eller träffas på en gruppaktivitet som vi organiserar.

–Efter matchning får bägge parterna bestämma över hur länge, hur ofta, var och när vill de träffas. De som är med ska vara öppna och visa respekt för varandra.

ANNONS

Vad är bäst med projektet?

–Att båda sidor träffas, trivs ihop som vänner och kompisar. Att det utvecklar varje individ.

Dania är tacksam över hur hon och hennes familj blivit mottagna i nya hemlandet:

–Staten, kommuner, föreningar, privatpersoner och grupper skapar möjligheter för invandrare att komma in i samhället. Direkt vid ankomsten till Sverige får man rättigheter – till exempel gratis vård och något så enkelt som att få låna en bok på biblioteket. Men det finns skyldigheter att ge tillbaka.

Hon säger att ett sättet för att visa sin uppskattning kan vara att jobba som volontär, till exempel på Röda Korset, Erikshjälpen, Friskis eller i någon annan förening.

Dania har haft två mentorer.

–Björn Lantz och Kristina Mårtensson från Särö har varit underbara. De gav mig inte fisken, de gav mig fiskespöet. De lär mig, bildligt, att fiska.

Fakta: Dania Khairallah

Ålder: 23 år.

Bor: I Kungsbacka.

Gör: Projektledare för Flyktingguide, språkvän.

Familj: Mamma, pappa som är civilingenjörer, två systrar, som är 30 respektive 24, och en bror, 17.

Intressen: Tycker om att motionera, Friskis, jogging, njuter av musik och konst.

Fakta: Danias budord och lärdomar om integration

  1. Ta eget ansvar för din integration i stället för att vänta på att svenska myndigheter skall fixa den.
  2. Planera din integration så att du blir en del av det svenska samhället, lär dig språket, svenska värderingar, regler och traditioner.
  3. Ta eget initiativ för att få svenska bekanta och vänner.
  4. Anpassa dig till det nya samhället för att må bra själv och för att kunna bidra på olika sätt.
  5. Läs om svenska traditioner, regler och värderingar.
  6. Integrationen händer inte av sig själv – den kräver tid och arbete.
  7. Ha rätt attityd och gör allt för att efter etableringstiden inte leva på bidrag längre. Börja arbeta heltid eller läsa på en högskola och arbeta deltid.
  8. Börja läsa svenska på egen hand direkt efter ankomsten till Sverige. Det finns bra appar, youtube-klipp och andra hjälpmedel.
  9. Motivera dig själv till att läsa svenska minst åtta timmar per dag. Det finns personer +50 som på ett år har lärt sig bra svenska. Och det finns de som inte kan svenska efter tio år, ibland mer.
  10. Skaffa mentorer, gärna äldre. De talar långsamt, har tålamod och kan förklara det som man själv inte förstår, de kommer med bra tips och underlätta integrationen.
ANNONS