Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/6

Därför kan det bli svårt att följa de nya restriktionerna

Från och med onsdag gäller nya restriktioner. Då börjar också kampen om att följa dem.
– Jag tror att tålamodet är i stort sett slut för många, säger Lars-Olof Johansson, professor på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

På måndagen meddelade en allvarlig statsminister att Sverige befinner sig i en situation med rekordstor smittspridning av coronaviruset och att det därför väntar nya restriktioner.

Med start den 12 januari måste krogar och restauranger stänga vid 23, alla vuxna uppmanas återigen att begränsa sociala kontakter inomhus och råden om hemarbete skärps.

Beskedet möttes dock av kritik från flera håll.

”Vi måste lära oss leva med Corona precis som vi gör med andra sjukdomar. Dagens förslag från statsministern är för långtgående”, skriver Robert Hannah, riksdagsledamot för liberalerna på Twitter.

GP:s politikreporter Arne Larsson reagerade med en fråga: ”Hur länge är det rimligt att begränsa allas frihet?”

Svårare än man tror

Lars-Olof Johansson är professor på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet och forskar bland annat på hur människor kan påverkas att agera för samhällets bästa. Han är tydlig med att poängtera att det inte finns några siffror på hur de nya restriktionerna tagits emot av svenskarna.

Men forskningen visar att människors förmåga att följa restriktioner och begränsningar blir sämre över tid.

– Jag tror att tålamodet är i stort sett slut för många av restriktionerna. Men det gäller inte alla människor, säger han.

Lars-Olof Johansson, professor på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Bild: Goran Olofsson
Lars-Olof Johansson, professor på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Bild: Goran Olofsson

Han får medhåll av Magnus Lindwall, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, som forskar om motivation och beteendeförändringar.

För trots att det är enkelt för de flesta att ta på sig ett munskydd eller att hålla lite mer avstånd i kassakön, visar forskningen att det för de allra flesta är svårare än man kan tro att göra till en vana.

– Inom motivationsforskning brukar man prata om att antingen måste något vara belönande i sig, vilket restriktionerna inte är utan snarare tvärtom. Den andra delen handlar om att det är viktigt för mig som person, för min identitet och att jag köper argumenten bakom, säger han.

– Jag tror att de drivkrafterna saknas för ganska många. I början var till exempel många rädda, men jag tror att få är det nu för tiden.

Härmar andra

Lars-Olof Johansson tror framförallt att speciellt ungdomar och yngre vuxna, som har stora sociala behov, har svårare att ta till sig nya begränsningar.

Och även om svenskar har god tillgång till information är människor generellt sett dåliga att ta till sig den.

– Information är nödvändigt, men det är inte främst det som påverkar hur vi beter oss. Vi går efter inre behov och vanor. Vad gör grannen? Vad gör mamma och pappa?

Bättre på att följa restriktionerna

Enligt svenskarna själva har de dock reagerat på den ökade smittspridningen genom att bli bättre på att följa rekommendationerna.

I december uppgav 15 procent av de tillfrågade att de följde myndigheters rekommendationer i större utsträckning än tidigare. Det visar Kantar Sifos rapport om coronapandemin till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Vad gäller inställningen till strategin generellt blir svenskarna dock allt mer skeptiska.

SOM-institutet i Göteborg har följt utvecklingen sedan våren 2020. När mätningarna började svarade en majoritet att de tycker att de åtgärder som vidtagits på grund av coronaviruset är lämpliga. Men efter tredje vågen hade siffran sjunkit betydligt, till drygt var tredje person.

Samma undersökning visar också att fler än tidigare tyckte att åtgärderna var lite för strikta i höstas, men den stora skillnaden låg dock på andra sidan. Betydligt fler än tidigare tyckte att åtgärderna var något eller mycket otillräckliga.

Risk för ökad polarisering

Lars-Olof Johansson säger att det finns en uppenbar risk för ökad polarisering mellan dem som tycker att det behövs hårdare åtgärder, och dem som har tröttnat på regler för hur vi ska bete oss.

– Människor reagerar olika. Om man känner någon som blivit väldigt sjuk är det lättare att ha förståelse. Andra tycker att ”det är ju bara lite snuva”, säger han.

– Folkhälsomyndigheten och politikerna har ingen lätt uppgift att manövrera. De kanske kan tänka ut den bästa strategin, men att få människor att följa den är svårt när det går emot våra behov, säger han.

Många är för restriktionerna och säger att de står ut. Tror vi att vi gör det bättre än vad vi egentligen gör?

– Ja, så är det säkerligen. Vi är så vana vid att inte behöva tänka på avstånd och att inte tänka på om vi petar oss i ansiktet. Så även om vi vill följa restriktionerna är det svårare än vad vi tror. I alla fall över tid, säger Magnus Lindwall.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.