Det är ett krav som kustkommunerna numera ställer på allt fler fastighetsägare för att minska övergödningen av havet.
Ett minireningsverk som tar hand om avloppet från wc, bad, disk och tvätt från ett hushåll kostar inte sällan cirka 60 000 kronor eller mer plus markarbeten.
De flesta av de 90 anläggningar som länsstyrelsens vattenvårdsenhet undersökt är i drift i Västra Götaland.
- Det är inte så lätt för en fastighetsägare att välja rätt i den djungel av modeller som finns. Kommunerna får inte rekommendera enskilda fabrikat. Fler fastighetsägare borde därför anlita en konsult, säger miljöinspektör Maria Hübinette, projektledare för länsstyrelsens studie.
Provtagningar länsstyrelsen gjort visar att de flesta minireningsverk inte klarar Naturvårdsverkets krav på hög skyddsnivå och utmärkt badvattenkvalité.
- Bara fyra verk klarar det. Men det resultatet ska man ta med en nypa salt. Vi har inte kunnat göra tillräckligt många provtagningar för att kunna rekommendera något av dem.
Länsstyrelsens studie visar att det krävs mer för att nå utmärkt badvattenkvalité.
- Jag skulle säga att man inte ska köpa konceptet rakt av. I många fall behövs ett efterföljande polersteg eftersom de flesta minireningsverk inte klarar en ordentlig mikrobiologisk rening.
Studien visar även att minireningsverk måste skötas på rätt sätt för att fungera.
I Norge, dit länsstyrelsen sneglat, prioriteras annan typ av rening av enskilda avlopp.
- Infiltration är prio ett och markbädd är prio två. Minireningsverk kommer längre ned på listan. De norska reglerna för till exempel markbäddar kräver dubbla volymen för slamavskiljare och bädd än vad som är rutin i Sverige för sådana anläggningar. Det gör stor skillnad.
I Sverige är det vanligt med en slamavskiljare på två kubikmeter och en bädd på 20 kvadratmeter.
- I Norge finns också krav på att anläggningen ska ha en pump som fördelar avloppsvattnet över hela markbädden. Något som är svårt med bara självfall, säger Maria Hübinette.
Men det är ändå inte klart som korvspad att infiltrationsanläggningar och markbäddar av svensk modell renar dåligt.
- Vi måste ha mer på fötterna innan vi kan säga att det är en sämre teknik. Men det är svårt att mäta hur effektiva de är. Hur långt ned i jorden ska vi ta prover på en infiltrationsanläggning? Och markbäddar lämnar tämligen lite renat vatten i utloppsrören att analysera.
Flera av minireningsverken på marknaden har testats och godkänts efter de EU-normer som gäller. Just nu byggs Sveriges första testanläggning i Knivsta.
- Vi ska testköra verken i 38 veckor genom att belasta dem med kommunalt avlopp. Sedan vill vi testa dem på ort och ställe där de ofta utsätts för en ojämn belastning. Det har vi sökt medel till från Naturvårdsverket, säger Maria Hübinette som leder även detta projekt.
FOTNOT: Hela rapporten o minireningsverken finns på: www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Publikationer/Rapporter/
