Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/13

Anna-utredningen sågas av ex-polis

Anna Spång-Lyngs död utreddes som ett misstänkt mord i fem dagar. Knappt två månader senare lades utredningen ned helt. Nu får polisens hantering hård kritik från en av landets mest erfarna kriminalutredare.

”Både obduktion och teknisk undersökning talar för ett händelseförlopp i form av ett olycksfall”, summerar polisen när utredningen kring 32-åriga Anna Spång-Lyng läggs ned helt i slutet av november förra året. 

Anna har då varit död i knappt två månader och familjen har mycket svårt att ta den slutsatsen på allvar. Inga fynd, analyser eller vittnesmål har kastat tillräckligt med ljus över dödsfallet för att familjen ska kunna vila i polisens teori: en självförvållad fallolycka.

Länge höll familj och vänner sina tvivel och sin kritik för sig själva. Men efterhand har de fått stöd i sin uppfattning om Hallandspolisens bristfälliga utredning. Sedan i vintras har Sonny Björk, en av landets mest erfarna kriminalutredare, granskat fallet med fokus på obduktionen och de kriminaltekniska analyserna.

– Det finns många frågor som det inte finns något svar på i utredningen. Man har definitivt inte uttömt alla möjligheter. Det kan finnas personer inblandade i det här, säger han.

LÄS MER: Expolisens kritik – punkt för punkt

LÄS MER: Polischefen: "Absurt och oförskämt"
 

Ett mysterium

Scenen som mötte mamma Git Spång och andra boende på gården är alltjämt ett mysterium:

Morgonen den 5 oktober förra året hittades 32-åriga Anna Spång-Lyng död, utomhus på familjens konferensanläggning Gits Gård. Fullt påklädd i vinterjacka, men utan skor på fötterna, låg hon med kinden mot marken. Kroppen låg några meter från en utbyggnad. Utbyggnadens svagt sluttande papptak låg nedanför ett fönster till det rum som Anna sov i. Tvärs över kroppen låg en del av en vindskiva från taket.

Sonny Björk reser en lång rad frågetecken över polisutredningens slutsatser. Han konstaterade tidigt att inte ens kriminalteknikerna och utredarna har kunnat enas om ett rimligt och någorlunda sammanhängande händelseförlopp. Kroppens placering, i förhållande till taket som polisen tror att Anna har fallit ifrån, är svårförklarlig, menar Sonny Björk.

LÄS MER: "Varför dog vår dotter?"
 

Var höjd- och mörkrädd

Enligt anhöriga var Anna omvittnat höjdrädd och mörkrädd. Vad skulle få henne att klättra ut genom ett fönster, via en liten avsats, ner på ett papptak och därifrån falla? Om hon skulle ha använt taket för att röka så var är tändaren? Ingen i utredningen har sett Anna använda taket utanför hennes fönster på det sättet tidigare.

– Det är väldigt många lösa trådar. Det jag tycker är mest anmärkningsvärt är att utredarna inte har något stöd från de kriminaltekniska bitarna för att påstå att hon skulle ha fallit som de påstår, säger Sonny Björk. 

Samtidigt får flera av de skador som dokumenterats på Annas kropp aldrig någon förklaring. Att själva dödsorsaken talar för en fallskada, är rättsläkaren relativt säker på. Men om det är ett fall från markplanet eller ett fall från det några meter höga papptaket, ger utredningen inget bra svar på, menar Björk. Smutsen under Annas bara fötter jämfördes aldrig tekniskt med smutsen på papptaket. Annas kläder genomgick inte heller någon mer ingående analys.

– De har ingen fysisk bevisning som styrker att hon skulle ha gått på det här papptaket och därifrån ramlat ner.
 

Känner igen mönstret

De hotbilder som familj och vänner har försökt förmedla till polisen, i kombination med de tekniska brister som Sonny Björk påstår finns i utredningen, öppnar upp för betydligt fler tänkbara scenarior. Särskilt kroppens skador på vänster sida av ansiktet och blödningar i halsmuskulaturen, gör Sonny Björk konfunderad.

– Jag kan inte förstå vad det skulle kunna vara annat än någon form av trubbigt våld mot halsen och även mot ansiktet. Hon har ju de skadorna hon har, säger han.

Sonny Björk känner igen mönstret. En överbelastad polisorganisation ger slarviga utredningar, förhastade slutsatser och förtvivlade anhöriga. Han är övertygad om att utredningen hade fått en helt annan styrning och inriktning om den bedrivits i Stockholm. 

– Felet är att ett avskrivet ärende är ett uppklarat ärende. Då belastar det inte balanserna. I dag är man beredd att ta genvägar och att tumma på rättssäkerheten. Det är oroande, säger han.

Tillsammans med en advokatfirma jobbar han nu för att utredningen ska öppnas på nytt. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.