Havet är fullt av skräp. Varje dag för havsströmmarna utanför Bohusläns kust med sig stora mängder avfall från när och fjärran. En liten del av skräpet fastnar på öar och stränder, annat hamnar i marina arters magar, i fiskeredskap eller på havsbottnen.
– Trots att Bohuslän bara utgör tio procent av Sveriges kuststräcka flyter det iland lika mycket skräp här som längs resten av kusten, säger Maria Ivarsson, handläggare vid Naturvårdsverket.
Att göra en fullständig, årlig strandstädning norr om Göteborg upp till Strömstad beräknas kosta 17 miljoner kronor, en nota som i nuläget landar hos Bohusläns kustnära invånare.
– Det är ungefär lika mycket pengar som all gaturenhållning kostar en medelstor svensk kommun, säger Ivarsson.
Eftersom 80 procent av allt ilandflutet skräp bara dyker upp och inte går att härleda någonstans är det kommunernas ansvar att städa upp det. Naturvårdsverket har tittat på om staten ska gå in och betala för kuststädningen i Bohuslän.
– En del kommuner har svårt att bära kostnaderna som nedskräpningen innebär vilket har lett till att många stränder i Bohuslän förblir ostädade. Vi har därför tittat på om staten ska gå in och medfinansiera kuststädningen i det tiotalet Bohuskommuner som är allvarligt drabbade, säger Maria Ivarsson.
För någon vecka sedan skickade miljö- och energidepartementet ut en utredning på remiss som gjorts av Naturvårdsverket. Utredningen innehåller en rad förslag gällande kommuners och privatpersoners ansvar när det gäller nedskräpning.
– På EU-nivå pågår nu även en förhandling om cirkulär ekonomi där industri och producenter förväntas få ett större ansvar för återvinning och att informera om nedskräpning, säger Maria Ivarsson.
Emma Sjöberg är miljöjurist vid Naturvårdsverket och har också deltagit i utredningen. Sjöberg berättar att det i dag råder en otydlighet på många håll när det gäller kommunernas skyldigheter enligt gaturenhållningslagen.
– Vi har förtydligat ansvarsfördelningen mellan kommuner och privatpersoner, och rätat ut den tidigare lagtexten som var ganska ålderdomligt skriven. En annan föreslagen förändring är att kommunerna ska ta större hänsyn till djur, växter och naturmiljön vid bedömningen av vilka åtgärder kommunerna är skyldiga att vidta. Tidigare har man främst sett till människors trevnad, säger Emma Sjöberg.
Senast 31 mars ska myndigheter och kommuner ha svarat på remissen.