Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

1/6

Jan Höglund: Världsledarna väntar spänt på nya presidenten

Ett maktvakuum råder tills Joe Biden installeras. Det innebär osäkerhet och risker, men också hopp och möjligheter. Världens ledare väntar spänt på en ny och annorlunda president i USA.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

På måndagen är det 72 dagar kvar till att Joe Biden svärs in som USA:s 46:e president vid en ceremoni i Washington. Förberedelserna har börjat vad gäller den politiska agendan och tänkbara kandidater för nyckelposter som utrikes- och försvarsminister och säkerhetspolitiska rådgivare.

Under tiden sitter Donald Trump kvar i Vita huset och är landets överbefälhavare. En utgående president efter ett nationellt val kallas lame duck, en lam eller haltande anka. Det är en övergångsfas som brukar präglas av en viss försiktighet från presidentens sida i avvaktan på att efterträdaren ska tillträda.

Men Donald Trump har ännu inte erkänt sig vara besegrad och sagt att valet inte är avgjort. Ingen vet hur han kommer att agera och om någon i hans närmaste krets kan och vågar ställa honom inför ett faktum. Det är lika ovisst vilka nya kriser som kan uppstå på två månader och tvinga honom att fatta avgörande beslut om insatser både hemma och i utlandet.

Positiva reaktioner

Att Biden vunnit möts positivt av ledare inte minst i Europa. Trump har lämnat avtal och vänt multilaterala institutioner ryggen och Frankrikes president Emmanuel Macron ser fram mot ett ökat samarbete med Biden. Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg beskriver honom som ”en stark supporter av vår allians”.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel ska i somras ha sagt till Macron att hon inte vill vara i samma rum som Trump. Nu önskar hon Biden ”lycka och framgång från djupet av mitt hjärta”.

Den brittiske premiärministern Boris Johnson har haft stöd hos Trump. Amerikanen uppmuntrade ett utträde ur EU och har lovat honom ett handelsavtal som riklig kompensation om han bryter med de europeiska länderna. Men det har inte blivit något, och nu blir det upp till en ny administration.

Storbritannien är, precis som USA, inne i en historisk ekonomisk kris till följd av pandemin. På lördagen hade Johnson och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ett krissamtal om de resultatlösa förhandlingarna mellan EU och Storbritannien om ett avtal från nyår om bland annat fiske och statsstöd. De är oeniga, men ense om att förhandlingarna ska fortsätta.

Boris Johnson under ny press

Utan ett avtal med EU blir det dyrt för Storbritannien. Det riskerar även att sluta med gränskontroller mellan Nordirland och republiken Irland. Det hotar fredsavtalet från 1998 och befaras leda till att den blodiga konflikten tar ny fart. Joe Biden har irländska rötter och vill inte att brexit äventyrar fredsavtalet. Det sätter en ny press på Boris Johnson.

Iran är för Donald Trump terrorismens huvudsponsor och utsatt för stränga sanktioner. Landets religiöse ledare ayatollah Ali Khamenei kallar presidentvalet i USA ett spektakel, men angriper inte den nye presidenten. Om den var en politisk gest eller inte, är okänt. Men på lördagskvällen släpptes människorättsadvokaten Nasrin Sotoudeh temporärt ur fängelset.

Ordföranden för utrikeskommittén i det ryska statsduman Leonid Slutsky noterar att Joe Biden anser att Ryssland är USA:s huvudsakliga fiende. Han säger, enligt nyhetsbyrån Tass, att ingen ska förvänta sig applåder och är skeptisk till om Biden kommer att bidra med något positivt till Washingtons politik gentemot Ryssland. Han framhåller att amerikanen som vicepresident var med om att införa sanktioner mot landet.

Om de flesta väntar på Biden med förväntan, är det nog med delade känslor hos de auktoritära ledare som sett upp till den nyckfulle Trump.

”Moskva beredd att samarbeta”

Men Leonid Slutsky tillägger att Moskva är beredd att samarbeta för att normalisera de bilaterala förbindelserna. Det är för tidigt att tala om en återstart, säger han, men prioriterade områden är hälsovård, strategisk stabilitet, rustningskontroll, cybersäkerhet och en fredlig rymd.

För den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu är Donald Trump en nära vän och allierad i kampen mot Iran och för att ha kommit med en fredsplan som förkastas av palestinierna, men lett till att flera arabländer öppnat sig för israelerna. Netanyahu gratulerar både Joe Biden och hans vicepresident Kamala Harris på Twitter:

”Joe, vi har haft en lång och varm personlig relation i snart 40 år, och jag vet att du är en stor vän av Israel. Jag ser fram emot att att arbeta med er båda för att ytterligare stärka den speciella alliansen mellan USA och Israel.”

Om de flesta väntar på Biden med förväntan, är det nog med delade känslor hos de auktoritära ledare som sett upp till den nyckfulle Trump. Sällan eller aldrig kritiserade han dem personligen, men kunde i nästa ögonblick införa nya straffåtgärder mot deras regimer. Nu vet de inte heller vad som kommer att ske.